Alberts morfars bror

Anders Fredrik Jonsson föddes den 27 september 1835 i Övre Wannborga. Han var Alberts morfars bror. 

Den 7 mars 1863 gifte han sig med med “bonddottern” Elisabeth Karin Pettersdotter från Hjälmseryd. Tillsammans fick dom 9 barn varav 8 levde till vuxen ålder, fem emigrerade till Amerika. När sonen Anders Emil emigrerade den 9 mars 1888 var en annan släkting med på båten Romeo som avgick från Göteborg mot New York, nämligen sin kusin Mathildas make – alltså Alberts styvfar Carl August Nordström. 

Anders Fredrik blir, enligt notis i tidningen Kalmar den 28 december 1900, vald till byordningsman för Köpings tall där familjen bor. Runt denna tid benämns han som “tallotsägare”. 

Den 25 januari 1911 tar familjen in en fosterson, nyfödde Erik Birger Valdemar Welander från Kalmar. 

Anders Fredrik dog den 29 juni 1919.

En släkting till Erik Birger Valdemar skickade mig dessa två bilder från Köpings tall.

Anders Fredrik med hustrun Karin vid huset på Köpings tall nr 4.

Ytterligare en bild från Köpings tall nr 4. Oklart vilka personerna på bilden är. Den lilla kvinnan till höger kan vara Karin.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > 
[mffm] Mathilda Christina Johansdotter - 1856-1924 >
[mffmf] Johan Peter Jonsson 1830-1897 > hans bror var
Anders Fredrik Jonsson 1835-1919

Boktips!

Jag fick ett meddelande och boktips från författaren till den nyskrivna boken Vår bragd som handlar om Eugenies världsomsegling – som ju vår släkting Gustaf Petter Westervik deltog i. Har ännu bara läst ett 50-tal sidor, men så långt är den bra. För den som är intresserad kan man beställa den här: https://ekstromgaray.se/portfolio/var-bragd/

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 > 
[mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik - 1826-1896 

Isacs bouppteckning

Nedan är bouppteckningen efter smeden Isac Svensson som dog 8 mars 1873. Isac var far till Gustaf Petter Westervik, eller ”Gusta” som han verkar ha nöjt sig med. Isac och hustrun Anna Kajsa bodde sista åren inhysta hos sonen Olaus i Lilla Istad. Kortare inlägg om hur Isac med familj hamnade på Öland finns här.

“År 1873 mars den 17 inställde sig undertecknad på kallelse att förrätta bouppteckning efter aflidne inhyses Isack Svensson i Lilla Istad såm med döden afled den 8 i dänna månad och efterlemnar sin hustru Anna Kajsa Karlsdotter med henne i Lifstiden sammanaflade barn Sönerna — Karl Johan Isackson vid Djupvik, Torparen Isack Peter Isackson i Möllstorp, Torparen Gusta Peter Isackson på Kalguta utmark, Torparen Olaus Isackson i Stora Istad, August Isackson och Adolf Isackson vistande på utrikes ort vilket för de tvänne sistnämde inställde sig Hemmansegaren Olof Larsson i Lilla Istad såm god man Enligt förårdnande den 15de i dänna månad, döttren Anna Såfija, gift med Torparen Karl Johan Karlsson i Staretorp, män såm Anna Såfija är med döden afliden och efter lemnar tvänne döttrer, Anna Maria född 12 juni 1848, Karolina född 20 maj 1854 hwilkens rätt bevakades af förmyndaren Gusta Peter Isackson på Kalguta utmark Enligt förårdnande den 23 september 1870 vilka alla vore närvarande, en tästamänte förevistes af den 24 april 1870 såm icke skulle utbetalas — för än efter både makernes död, Enkan tillsades att uppgifva boet sådant såm vid den aflidnes döds stund befans, under Eds plikt och skjedde uppteckning i följande årdning.“

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 > 
[mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik - 1826-1896  > 
[mfmff] Isac Svensson - 1794-1873 

Hon tjallade på Per-August!

Som jag skrivit i tidigare inlägg så råkade [mmf] Per August Svensson i oväder när han och en vän fört oväsen i byn sent en kväll. Denna notis kunde man läsa i Barometern på julafton 1895:


Tydligen var detta inte helt gripet ur luften, man hade ett vittne!, och detta vittnet hade minsann koll på omgivningarna. Ur Oskarshamnstidningen 8 september 1894:

Hvad var det för buller? En söndagsmorgon i våras hade Karolina Söderlund i Bockara vaknat vid ett starkt buller, som tydligen kommit från närboende hemmansägaren Karl Eriksson. Det lät som om spjälor i ett staket sönderbrutits eller dylikt. Målsägaren hade låtit instämma drängarne Karl August Karlsson i Bockara och Per Gabrielsson i Korsvägen. De nekade, men ett vittne tog på sin ed, att hon strax efter oväsendet sett dem i rusigt tillstånd passera vägen och att hon på hela morgonen ej i grannskapet sett andra personer.

[mm] Edit Gunhild Svensson - 1912-1968
[mmf] Per August Svensson - 1861-1939

Bouppteckning efter Per August

Efter lite sökande hittade jag [mmf] Per Augusts bouppteckning som förrättades i december 1940 (året efter hans bortgång). Alla syskonen var inte närvarande, bla Edit. Att hon inte var på plats, berodde kanske på att hon hade en nyfödd son att ta hand om där hemma.

Under letandet hittade jag också en artikel där Per August, ännu en gång, råkat balansera på fel sida av lagen. Fridstörandet inträffade för övrigt ett halvår innan han gifte sig med Lydia.

Ur Barometern 24 december 1895:
[mm] Edit Gunhild Svensson - 1912-1968
[mmf] Per August Svensson - 1861-1939

Bouppteckning efter Lydia

Hittade just bouppteckningen efter Edits mor från 1950. Inte lika detaljerad som i äldre tider direkt. Samtliga syskonen verkar ha varit på plats vid förrättningen och undertecknat dokumentet. Nedan också bild på Lydia tillsammans med vad som verkar vara de flesta utav barnen, gissningsvis taget runt 1940-1950.

[mm] Edit Gunhild Svensson - 1912-1968
[mmm] Lydia Albertina Svensson - 1875-1949

Blev offentligt avrättad

Några personer i vår släkt har blivit dömda för brott, några av mindre allvarlig karaktär, som till exempel [mffmff] Jonas Olofsson i Övre wannborga som blev dömd för ”slagsmål å helgdag” (tidigare inlägg) 1840 och [mmf] Per August Svensson som dömdes för misshandel år 1882 (tidigare inlägg). Det allvarligaste brott jag hittat var det om föräldramördaren ”Zachris-Oll” som jag skrivit om här, här och här.

En för mig ny historia är den om Gustav Adolf Eriksson Hjert, som den 18 maj 1876 blev den siste personen att bli offentligt avrättad i Sverige. Nedan är ett fotografi på honom samt en bild som är tagen just efter avrättningen.

Gustaf Adolf föddes i Huseby strax utanför Högsby. Han var yngst i en syskonskara med tre bröder och en syster. Föräldrarna var Erik Hjert (soldat) och Brita Lisa Hemmingsdotter. Gustaf Adolf var kusin till [mmf] Per August Svenssons mor [mmfm] Marta Lisa Danielsdotter.

Den 17 november 1864 flyttar han till Stockholm och i utflyttningslängden står det att han var konfirmerad, hade tagit nattvarden och var ”af god oklandrad frejd”. Vad som sedan händer finns återgivet på bland annat wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustav_Adolf_Eriksson_Hjert):

Vid 20 års ålder dömdes Hjert till ett sex månaders fängelse för "första resan stöld". Efter frigivningen ville Hjert ta värvning. Genom att förfalska ett prästbetyg blev han antagen till Svea artilleriregemente. Hjert hade svårt att ta order och följa militär disciplin. Han började åter att stjäla och fick sparken från regementet och tillika åtta månaders straffarbete på Långholmens centralfängelse 1865.

I september 1867 dömdes han för "andra resan stöld" till fem års straffarbete på Långholmen för förfalskning och inbrott. Han skulle ha blivit frigiven 1872, men efter flera rymningsförsök senarelades frigivningen till februari 1874. Under sin tid på Långholmen blev Hjert bekant med Konrad Tector. De planerade under sin tid på Långholmen att råna en postdiligens för att komma över en stor summa pengar så att de sedan kunde emigrera till Amerika. De kom överens om att råna postdiligensen som gick mellan Sparreholm och Eskilstuna när de blev frigivna.

Natten till den 1 augusti 1874 väntade de båda på vagnen. För att tvinga diligensen att stanna hade de stängt en grind. Vagnen kom och kusken, Johan August Larsson, hoppade av för att öppna grinden. Hjert dödade då honom med ett skott. Civilingenjör Herman Upmark som satt i vagnen blev skjuten och dog senare på dagen. Rånarna upptäckte att det var fel vagn de hade stoppat. Vagnen de hade tänkt råna kom strax efter och körde fort därifrån när de såg vad som hade hänt. Tektor och Hjert flydde in i skogen och gav sedan upp försöket att vara postrånare.Avrättningen av Gustav Adolf Eriksson Hjert i Villåttinge, Södermanland 1876. 

Istället försökte de plundra banker utan resultat. Tector föreslog att de skulle åka till Gotland, där hade han varit förut. Han visste om att det fanns flera bra ställen där de kunde stjäla. De reste till Kalmar och därifrån åkte de ångbåt till Visby. När de hade kommit till Gotland startade de en stöldturné. På tretton dagar utförde de 18 inbrott på bondgårdar och i kyrkor. För att ta sig tillbaka till fastlandet stal de en båt i Visby och seglade till Östergötlands skärgård. Planen var att ta sig till Stockholm och därifrån till Göteborg och USA. Polisen var dem dock på spåret och Hjert greps på Liljeholmens järnvägsstation den 5 september 1874, på sin 30-årsdag, och Tector greps på Södertälje station på samma dag.

Tillsammans med sin kumpan Konrad Petterson Lundqvist Tector dömdes han till döden i september 1875 och den 17 mars 1876 fastställdes dödsdomen på de båda av högsta domstolen. De båda sökte sedan nåd hos kung Oscar II, men nådansökan avslogs. Hjert avrättades på Villåttinge härads avrättningsplats på Lidamon i Lilla Malma socken, nordväst om Malmköping i Södermanland den 18 maj kl 7 år 1876 av skarprättaren Johan Fredrik Hjort.

Uppemot 200 bönder från trakten hade kommenderats ut för att stå i så kallad spetsgård. Det visade sig att omkring 3 000 personer hade samlats till platsen för att beskåda avrättningen av Hjert.
[mm] Edit Gunhild Svensson - 1912-1968 > 
[mmf] Per August Svensson - 1861-1939 >
[mmfm] Marta Lisa Danielsdotter - 1825-1897 >
[mmfmm] Maria Hemmingsdotter - 1797-1837 > hennes syster var
Brita Lisa Hemmingsdotter - 1805-1869 hennes son var
Gustaf Adolf Eriksson Hjert - 1844-1876

Åldermannen Elof

Jag hittade boken ”En bok om Köping och Egby” idag och där man kunde läsa några rader där Elof Jonsson från Ytterby var inbegripen. Alberts mormors farmors far. Tydligen fanns det (och finns än idag) i Egby socken ett byskrin där man sparade viktiga dokument varav det äldsta var skrivet av just Elof.

Så här står det i boken:

“De äldsta papperen i byskrinet är från februari 1786. Det är Elof Jonsson i Ytterby som som “å samtlige Egby bys åboars vägnar i djupaste ödmjukhet bönfaller om utsyning till skatts ärläggande på en plan som är belägen på Egby bys utmark emellan Floarne och och Flohorfvarne vid Östersjön”. Detta var på Kungliga Djugårdsinrättningens tid och svaret blir nekande. “Som Kongl. Majts. Nådiga Bref den 7 Martij 1760 förbjuder all vidare inkräktning å Krono Parken på Öland Så kan jag icke lämna bifall till denna ansökan.”

Om jag tolkar det hela rätt så ville ortsborna hugga ned några träd på kronans mark vilket överheten inte var så pigg på. Språket är rätt talande, underdånigheten går det inte att ta miste på. Att det var det just Elof som författade brevet berodde gissningsvis på att han var en s.k. ålderman (som det finns lite olika tolkningar av på nätet), som förde folkets talan i vissa frågor. Jag har även sett i domböckerna att han också, åtminstone vid några tillfällen, upprättade bouppteckningar.

I boken fanns även detta fotot av Ytterby nr 3 vilket var den gård där Elof, hustrun Brita Larsdotter samt deras fem barn bodde.

Som jag skrivit tidigare, när Elof går bort skriver prästen ”Åldermannen Elof Jonsson i Ytterby, en mycket beskedlig och slug bonde som ägde wackra insigter både i Christendoms Kunskapen och Skrifverier af heligheten, gammal 58 år”.

[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >  
[mffm] Mathilda Christina Johansdotter - 1856-1924 >  
[mffmm] Brita Stina Persdotter - 1833-1910 >  
[mffmmf] Peter Jacobsson - 1813-1861 >  
[mffmmfm] Brita Elofsdotter - 1776-1859 >  
[mffmmfmf] Elof Jonsson - 1732-1789