Dog i Ryska kriget

Den 24:e november 1790 dog Sven Persson Gillerqvist i Ryska Viborg. Han var där i egenskap av soldat vid Gillberga rote, indelad till Livkompaniet, Kalmar regemente. I boken Kungl. Norra Smålands Regementes Historia 1623-1973 kan man läsa; “Sjökommendering blev det återigen i Ryska kriget 1788-90. Trupp ur Kalmar regemente kom därigenom att uppleva både slaget vid Hogland och slaget vid Svensksund.”. Svens rotekamrat Eric Olsson Gillerberg dog i december 1788 och dennes ersättare Anders Gillberg hamnade i rysk fångenskap i vilken han avled 1791. 

Hemma i Gillberga anordnades bouppteckning för Sven året efter hans död. 

År 1791 Den 16 September blef på begiäran af änkan Lena Olofsdotter i gillbärga laga boupptekning hållen efter des kiära man Soldaten evid Kongliga Kalmar regemänte å lifkompanit Swen Giller Qvist som med döden afled uti Wibårg uti Nowember månnad i rÿsland å lemnade efter sig fÿra stÿcken barn en Sån å tre Dötrar Sonen Jons Gift Döteren Anika 16 år  brittalissa stinakaisa 10 år för De umÿndie infunt sig — för — — Mangnüs Månsson i gilbärga som de omÿndigas rätt bevakas å sedan änkan blef förmant at üpgife — — Sådan som i boet befans — — i fülojande årning

Ur bouppteckningen efter Sven Gillerqvist

Sven får fyra barn med (förmodligen) två olika kvinnor. Annika och Lena. 

  • Annika (f. 1774 i Gillberga, Högsby, d. 1827 i Gillberga)
  • Jonas (f. 1776 i Gillberga, Högsby, d. efter 1791)
  • Greta Lisa (f. 1778 i Gillberga, Högsby, d. efter 1839)
  • Stina Caisa (f. 1781 i Gillberga, Högsby, d. 1861 i Mjösebo)

Greta Lisas barnbarns barnbarn var alltså mormor Edit.

[mm] Edit Gunhild Svensson - 1912-1968 >
[mmm] Albertina Lydia Karlsdotter - 1875-1949 >
[mmmf] Carl Johan Eriksson - 1836-1898 >
[mmmfm] Lena Cajsa Nilsdotter - 1811-1879 >
[mmmfmm] Greta Lisa Svensdotter - 1778-okänt >
[mmmfmmf] Sven Persson Gillerqvist - 1749-1790

Läsa öländska?

I Bertil Palm och Lennart Landins bokserie om Öland (morfars böcker) finns i det andra bandet ett kapitel om Öländska folkmål. Där har några ölänningar fått bidra genom att läsa en text som sedan skrivits ned på så vis att man sedan ska kunna läsa texten – med den ursprungliga dialekten.

Det visade sig att en av dessa ölänningar var en av våra släktingar. Nämligen [mff] Alberts farbror Lars Johan Larsson, född i Torp men bosatte sig 1880 med familj i Ormöga. Tidigare har jag skrivit om sonen Nils Janne Algot.

Det är inte lätt att begripa alla ord. Den som känner sig hugad att tolka/översätta är välkommen!

[mf] Gustaf Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > 
[mfff] Nils Magnus Larsson - 1857-1879 > hans bror var
Lars Johan Larsson - 1860-1952

Utvandrarna

Om man levde på Öland i slutet av 1800-talet var Amerikaresan för många ett självklart alternativ när framtiden skulle stakas ut. I den emigrationsutredning som stod klar 1909 kan man bland annat läsa;

“Emigrationen har blifvit en institution i ölänningens lif, ett led i hans uppfostran och vägen till ekonomiskt oberoende, vistelsen i Amerika den hundårens öfvergångsperiod i hans lif, efter hvilken han sedan vill vända åter till sin ö för att njuta av en mindre sträfsam tillvaro.”

En av dom som stannade kvar var [mfm] Wilhelmina. Bland hennes släktingar däremot var det många som for till Amerika. Exempelvis, av hennes 42 kusiner på moderns sida levde 32 till vuxen ålder, av dessa emigrerade 27, endast två återvände. Listan nedan visar de närmaste släktningarna (syskon, kusiner och mor- och farbröder) som lämnade Sverige för Amerika.

Datum för emigrationNamnUtflyttad frånÅlder vid emigrationSläktskap
Runt 1861Nils Peter LarssonStaretorp nr 1ca 28 årMorbror.
Senast 1868, åter 28 jun 1876Olaus LarssonStaretorp nr 1ca 29 årMorbror
20 apr 1871, åter 1874.Per August LarssonStaretorp nr 119 årMorbror (halvbror till modern på faderns sida)
15 maj 1873. Lars Gustaf GustafssonKallegutas utmark16 årBror.
Mellan 1877-1897Per Wilhelm GustafssonKallegutas utmark17-37 årBror.
8 nov 1884, åter 16 mar 1892Johan Alfred JohanssonÖfvra Wannborga nr 120 årKusin. (son till moderns bror Johan Larsson)
18 mar 1886Ida Christina JohanssonÖfvra Wannborga nr 123 årKusin. (dotter till moderns bror Johan Larsson)
12 maj 1886Berndt Ivar Leonard LarssonPersnäs nr 316 årKusin. (son till moderns bror Lars Larsson)
29 dec 1886Oskar Emil Tyno OlaussonLilla Istad17 årKusin. (son till faderns bror Olaus)
12 sep 1887, åter 1906.Berndt Emil GustafssonKallegutas utmark18 årBror.
29 feb 1888Victor Gottfrid JohanssonÖfvra Wannborga nr 116 årKusin. (son till moderns bror Johan Larsson)
12 feb 1889Axel Georg LarssonPersnäs nr 318 årKusin. (son till moderns bror Lars Larsson)
27 mar 1889Selma Victoria JohanssonÖfvra Wannborga nr 118 årKusin. (dotter till moderns bror Johan Larsson)
27 mar 1889Carolina JohanssonÖfvra Wannborga nr 121 årKusin. (dotter till moderns bror Johan Larsson)
11 mar 1891Per Albert JohanssonÖfvra Wannborga nr 116 årKusin. (son till moderns bror Johan Larsson)
13 mar 1891Hildur Kristina LarssonPersnäs nr 318 årKusin. (dotter till moderns bror Lars Larsson)
9 maj 1892Johan Alfrid GustafssonKallegutas utmark19 årBror.
9 mar 1895Jenny Elise LarsdotterPersnäs nr 319 årKusin. (dotter till moderns bror Lars Larsson)
16 mar 1895Adolf Konstantin LarssonPersnäs nr 316 årKusin. (son till moderns bror Lars Larsson)
18 mar 1895Amanda Theodolfina Elisabeth JohanssonÖfvra Wannborga nr 115 årKusin. (dotter till moderns bror Johan Larsson)
25 jun 1895Augustinus Theodor JohanssonÖfvra Wannborga nr 119 årKusin. (son till moderns bror Johan Larsson)
4 apr 1896Jon Sigfrid OlssonStaretorp nr 117 år Kusin (son till moderns bror Olaus)
6 mar 1897Algot Joel Methodius JohanssonÖfvra Wannborga nr 119 årKusin. (son till moderns bror Johan Larsson)
11 mar 1897Carl Victor OlaussonLilla Istad15 årKusin. (son till faderns bror Olaus)
11 jun 1898Gerda Sigrid LarssonHorn Lilla nr 212 årKusin. (dotter till moderns bror Lars Larsson)
18 jun 1898Judith Cecilia LarssonStockholm21 årKusin. (dotter till moderns bror Lars Larsson)
3 mar 1900, åter 25 mar 1907Olof Arvid Emanuel OlssonStaretorp nr 119 årKusin (son till moderns bror Olaus)
15 mar 1900John Hemming Walfrid JohanssonÖfvra Wannborga nr 116 årKusin. (son till moderns bror Johan Larsson)
18 feb 1901Rudolf LarssonHorn Lilla nr 219 år Kusin. (son till moderns bror Lars Larsson)
28 mar 1901Janne Fabian LarssonHorn Lilla nr 118 årKusin. (son till moderns bror Lars Larsson)
9 nov 1901Gustaf “Gust” Sigfrid LarssonHorn Lilla nr 113 årKusin. (son till moderns bror Lars Larsson)
26 feb 1902Bror Hugo Augustinus OlssonStaretorp nr 119 årKusin (son till moderns bror Olaus)
27 aug 1903Carl Axel Ferdinand LundbergBorgehage21 årKusin (son till moderns halvsyster Carolina).
1 dec 1905Oscar Mauritz Eugen OlssonStaretorp nr 117 årKusin (son till moderns bror Olaus)
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939

Missväxtåren

Under missväxtåren 1867-1869 var Öland synnerligen drabbat, enligt många var det flacka, skogslösa landskapet en förklaring. Givetvis genomlevde många ur vår släkt dessa år på Öland, exempelvis var [mff] Alberts föräldrar Nils Magnus och Mathilda bägge i 10-årsåldern vid denna tid. [mfm] Wilhelminas föräldrar Gustaf Petter och Brita Kajsa var i 40-årsåldern.

Nedan är några artiklar jag transkriberat från Ölandsbladet och Barometern som skriver om ämnet under dessa år.

Ölandsbladet, 31 oktober 1868

“- Tredje årswäxtberättelsen från Kalmar länsstyrelse lyder sålunda: Uti de twenne föregående berättelserna är redan omnämdt , hurusom under wåren och hela sommaren långwarig stark torka högst menligt inwerkat på grödan, synnerligast å foderväterne och wårsäden, hwilken sednare på högländ jord knappast återgifwit utsädet. Denna för wäxtligheten skadliga wäderlek har emellertid warit gynnsam för skördearbetet, hwadan hö och säd, utan undantag, äro wäl inbergade. Afkastningen, hwilken hwad angår hwete och råg, är af utmärkt god beskaffenhet, utgör i medeltal enligt inkomna uppgifter: af Hwete och Råg 4:de; af Korn och Hafre knappast 3:dje och af Potatis 3:dje samt af Ärter, Bönor, Vicker, Rofwor och Kålrötter, som föga odlas, ungefärligen 3:dje kornet. På det hela för detta län, hwarest hufwudsädena utgöras af råg, korn och potatis, lärer således denna afkastning icke kunnas beräknas till mera än ⅓:del under medelmåttig skörd, i följd hwaraf brist på spannmål och potatis till föda och wårutsäde påtagligen är att emotse inom flere af länets socknar. Tillgångarne å hö och halm för kreatursutfodringen äro högst ringa och på flera ställen icke tillräckliga för ens hälften af wanliga antalet kreatur.”

Barometern, 23 december 1868

“- För de nödlidande på Öland. Med anledning af det upprop till den allmänna wälgörenheten, hwilket en på Öland bildad nödhjelpskomité till följd af mycket ömmande omsändigheter ansett sig böra utfärda, har redaktionen af Post- och Inrikes Tidningar låtit framlägga i Holmbergska bokhandeln i Stockholm en lista för anteckningar af de bidrag, hwarmed menniskowännen skulle wilja, i större eller ringare mån, söka att lindra den swåra nöden.”

Barometern, 23 december 1868

“- Stadsfullmäktige i Borgholm hade ordinarie sammanträde sistlidne måndag, hwarwid beslöts upptgande af lån å 15,000 rdr till skolhusbyggnad och annordnande af en soppkokning under instundande Januari, Februari och Mars månader för de allra fattigaste i staden.”

Ölandsbladet, 24 december 1868

“- Den adress som utgått till allmänheten från nödhjelps-komiteén härstädes har följande lydelse: Sistliden sommars owanligt starka torka har, så widt wi kunnat utröna, icke inom någon landsdel i hela riket åstadkommit en så stor och allmän förödelse, som här på Öland, hwars flesta socknar lidit en nästan total missväxt å all slags säd äfwensom å potatis och höfoder. Också utgör denna ö, såsom bekant är, ett skogslöst och flackt land, der, med undantag af några trakter, närmast kusten, det i allmänhet mycket tunna matjordslagret hwilar omedelbart på kalkflisan. På många ställen grödan blivit så förbränd, att icke ens utsädet erhållits åter. Under wanliga år kan Öland till andra orter afsätta betydliga qwantiteter säd, men i år deremot finnes på hela ön knappast något hemman, som efter fyllandet af eget behof får öfwerskott af spannemål eller potater till afsalu; de aldra fleste hemmansinnehafware måste köpa till eget husbehof och för en stor del af dem är det inbergade förrådet till den grad knappt, att det inte kan räcka längre än till årets slut. Under sådana omständigheter har den jordbrukande allmogen i möjligaste måtto inskränkt sitt behof af tjenare och legoarbetare, hwaraf följden blifwit en allmän brist på arbetsförtjenst för den stora massa af öns befolkning , som, i saknad af eget jordbruk, måste för winnande af lifsuppehälle arbeta åt andra. Denna lösa arbetarebefolkning är så mycket mera att beklaga som högst få af densamma ega något af wärde att förwandla i penningar för inköp af säd. Nöden är redan stor och hotar att inom kort antaga högst betänkliga proportioner. Wäl har på begäran af 22 bland Ölands 33 kommuner, Länsstyrelsen nyligen ingått till Kongl. Maj:t med underdånig framställning om såwäl undsättningslån som anslag utan återbetalningsskyldighet, det sednare till förmån för den arbetsbehöfwande personalen; men dels lärer, af brist på tillgänglige medel, det komma att dröja länga innan orten erhåller några undsättningslån, hwilka i allt fall egentligen komma endast den besutna allmogen till godo, och dels torde, med hänsigt till knappheten af befintligt anslag de understöd som möjligen lemnas kommunerna på Öland utan återbetalningsskyldighet , huru wälkomna de än blifwa, icke kunna fylla mer än en ringa del af de stora behofwen. Wid detta förhållande och på uppmaningar från flera trakter af ön hafwa undertecknade bildat en nödhjälpskomité för Öland, för att i sådan egenskap och till förmån för den fattiga arbetarebefolkningen på denna ö wädja till den allmänna wälgörenheten inom bättre lottade delar af Riket, insamla och emottaga de gåfwor i penningar eller spannemål, som kunna för ändamålet godhetsfullt lemnas, samt besörja fördelandet och användandet deraf, med uttryckligt förbehåll, att gåfworne, så wida gifwarne ej annorlunda specielt föreskrifwa, skola uteslutande komma de mest behöfwande bland öns arbetsklass, och såldes icke den besutna allmogen, till godo, antingen och helst genom beredande af lämplig arbetsförtjenst, eller och såsom direkt understöd. Komitéen fördriftar sig således härmed ställa ett offentligt upprop till den i lyckligare eller mindre bekymmersamma omständigheter stadda allmänheten uti andra städer och orter i Riket, med ödmjuk anhållan om något bidrag, större eller mindre, för ofwannämnde ändamål; utbedjande sig komitéen att sådana gåfwor, enstaka eller ännu heldre ortwis hopsamlade, måtte ju förr desto heldre warda hit öfwersända under adress: “Nödhjelps-Komitéen för  Öland, Borgholm” hwarefter redowisning i sinom tid skall tacksamt lemnas. 

Det steg Komitéen nu wågat taga, är, ehuru påkostande, dock förestafwadt af en oundwiklig nödwändighet. Det torde af den allmänna rösten så mycket mindre ogillas, som Öland, oss weterligen, aldrig förr utsändt någon dylik bön, men deremot flera gånger gifwit rätt ansenliga bidrag till andra provinser, då dessa, likasom nu Öland, hotats med hungersnöd i följd af misswäxt.

Borgholm den 12 December 1868.

 J.F. Caspersson, Häradshöfding 

A. Lindvall, Kontraktsprost

J. Söderström, Ordningsman

J.P. Ljungqvist, Stads-Predikant

E. Marksson, Handlande

Fr. Borell, Handlande

M.G. Torrén, Handlande

E.J. Rudberg, f.d. Riksdagsman

Fr. Pettersson Riksdagsman

Ölandsbladet, 2 januari 1869

“- Till Nödhjelpskomiteen härstädes inflöto redan i början af denna wecka mellan twå och tre hundra riksdaler, hwarför den redan börjat röra på sig för att bispringa de mest nödställda.

Lyckligtwis har wintern här på orten ända hittills artat sig ytterst blid, så att befolkningen icke behöft lida af köld, om än en och annan nödgats lida brist på bröd. Att man har anledning befara detta sednare synes deraf att på sjelfwa Julafton personer från landet hos brödförsäljare i staden erbjudit sina kläder såsom waluta för bröd, som dock ingen gerna kunde eller wille emottaga. Tiggare hafwa före Jul wandrat omkring i stor mängd, klagande öfwer att de knappast erhålla så mycket som de kunna stilla hungren med, och deras utseende tycktes witsorda sanningen deraf, ty de se werkligen hungriga ut.”

Barometern, 3 februari 1869

“- Nödbrödsämne. Wid det af landshöfdingen utlysta möte i Kalmar den 14 Jan., för öfwerläggning om åtgärder för lindrande af nöden, framställdes af ett ombud från de norra socknarne på Öland en förfrågan, om icke granlafwen på träden i Böda kronopark kunde få af allmogen afplockas och anwändas såsom nödbrödsämne, hwilket dock af landshofdingen ansågs icke kunna bifallas.” 

Ölandsbladet, 6 mars 1869

“- Från norra delen af ön skrifwes följande: Fastän fattigwårdsstyrelsen gjort och gör hwad göras kan och kommunen ådragit sig flera tusen rdsd skuld för inköp af spannemål till den arbetande befolkningen är dock nöden förfärlig. Den inköpta spannemålen är till största delen förtärd och uthungrade wandra dagligen i mängd från dörr till dörr för att uppehålla lifwet. Flera af jordbrukarne sakna snart nog bröd för dagen och korn till utsäde, huru då meddela åt de kringwandrande? Mången af dessa arma warelser tala på ett förfärande sätt om sin belägenhet. En sådan, höljd i trasor, sade under tårar sig ingen förhoppning hafwa att kunna undgå hungersdöden utan att dränka sig. Personen sade sig hafwa försökt äta “sågspånsbröd”, men kunde det ej, äfwensom ruttet trä och hasselknop. Det är hemskt att se och höra dessa personer och blott obetydligt kunna hjelpa och undsättningmedlen räcka icke långt, så utblottadt på spannemål som här är. Man beräknar, att 150 familjer i wår kommun redan nu sakna det nödwändigaste. Den i Borgholm bildade nödhjelpskomitéen torde med något af de till den influtna gåfwomedel, hwilket ock wore på det högste wälkommet.” 

Barometern, 7 april 1869

“- Sjukligheten på Öland är temligen stor. Smittkoppor är en bland de mest gängse sjukdomarne.”

Fregatten Eugenies resväg

Jag har roat mig med att kartlägga alla uppehåll som fregatten Eugenie gjorde på sin resa runt jorden 1851-1853. En resa som ju [mfmf] Gustaf Petter Westervik deltog i. En imponerande seglats!

Klicka HÄR för att se kartan med alla destinationer i Google maps.

1. Sverige
2. Portsmouth, England
3. Funchal, Madeira, Portugal
4. Rio de Janeiro, Brasilien
5. Montevideo, Uruguay
6. Buenos Aires, Argentina
7. Colonia, Uruguay
8. Port Famine, Magellans sund, Argentina
9. Valparaíso, Chile
10. Callao, Peru
11. Puná, Peru
12. Panama
13. Galapagosöarna, Ecuador
14. Honolulu, Hawaii, USA
15. San Francisco, USA
16. Honolulu, Hawaii, USA
17. Tahiti, Franska Polynesien
18. Sydney, Australien
19. Pouynypet (Karolinerna)
20. Guam
21. Hongkong
22. Kanton, Kina
23. Manilla, Filippinerna
24. Singapore
25. Batavia, Indonesien
26. Kokosöarna, Australien
27. Mauritius
28. Kapstaden, Sydafrika
29. Sankta Helena, Storbritannien
30. Plymouth, England
31. Cherbourg, Frankrike
32. Sverige
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >
[mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik - 1826-1896

Kämpade för teaterkungen

Gjöran Holmberg föddes troligen 1737 någonstans i Småland. Den första anteckningen i kyrkböckerna om honom som jag hittar är vigseln mellan honom och Lisken Knutsdotter den 5 december 1761 i Svarttorps socken (i Jönköpings kommun). Redan då omnämns han som ”Ryttare”. Tillsammans får dom sju barn tillsammans under åren 1763-1780 – samtliga flickor.

Svarttorp i Jönköpings kommun.

I generalmönsterrullorna står Gjöran inskriven som ryttare vid Smålands kavalleriregemente, Jönköpings kompani, Rote nr 15 Brunsvik – från 1764 fram till sin död 1789.

Just 1789 befann sig Gjöran i Karlskrona som var ett speciellt år i stadens historia eftersom det var då slaget vid Ölands södra udde utspelade sig. Den svenska örlogsflottan avgick från just Karlskrona och när båtarna återvände hade man med sig den så kallade ”återfallsfebern”, även kallad ”Karlskronafebern” i hamn. 26 249 personer vårdades på sjukhus i Karlskrona under perioden 28 nov 1788 – 31 dec 1790, ca 20% av dessa dog.

När Gjöran dör hemma i Svarttorp den 2 december 1789 antecknas det i Kyrkoböckerna: ”Ryttaren Göran Holmberg, död af en smittosam sjukdom som han medförde från Carlscrona”.

En artikel på lakartidningen.se beskriver sjukdomen mer ingående – här.

Jag har försökt hitta information kring hur just Smålands kavalleri användes under Gustav III:s ryska krig men inte hittat någon information kring det ännu.

[mm] Edit Gunhild Svensson - 1912-1968 > 
[mmf] Per August Svensson - 1861-1939 >
[mmfm] Marta Lisa Danielsdotter - 1825-1897 >
[mmfmm] Maria Hemmingsdotter - 1797-1837 >
[mmfmmm] Lena Göransdotter - 1763-1828 >
[mmfmmmf] Gjöran Holmberg - 1737-1789

Hon levde uti hundrade år!

Den person i vår släkt som blivit äldst, med god marginal dessutom, var Ida Sofia Nilsson som blev hela 101 år gammal och var vid hennes bortgång den äldsta personen på hela Öland. Född i Föra den 6:e oktober 1877 och gick bort den 15:e januari 1979.

Hon var en av [mfff] Nils Magnus Larssons (Alberts far) kusiner och blev den som fick ta över familjegården Rosenlund i Södra Greda när hennes far gick bort. Förklaringen gissar jag är att alla hennes bröder emigrerat till Amerika. En av hennes bröder var Robert Themander som jag skrivit om tidigare, här.

I folkräkningen 1910 står hon skriven som ”ägare” och ”jordbruksarbeterska”, hon bor då tillsammans med systern (sömmerska till yrket) Hilma Helena, de har dessutom var sitt oäkta barn som de tar hand om.

Nedan är några artiklar från Aftonbadet, DN, SvD och GP som uppmärksammar hennes 100-årsdag samt hennes bortgång.

[mf] Gustaf Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > 
[mfff] Nils Magnus Larsson - 1857-1879 > 
[mffff] Lars Olsson - 1843-1905 > hans bror var Nils Magnus Olsson - 1833-1918 > hans dotter var 
Ida Sofia Nilsson - 1877-1979

Dom bodde på Persnäs nr 3

Jag har försökt efterforska vilka som har bott på samma gård i Persnäs som [mff] Albert och [mfm] Wilhelmina gjorde och har hittat en del intressanta fakta. Problematiken med just Persnäs nr 3 är att det finns tre olika ”Persnäs nr 3”, men som tur är överlappar familjerna som flyttar in och ut varandra vilket gör det lättare.

Det slog mig också att familjefotot som fanns i Gerdas fotoalbum nog kan dateras till våren/sommaren 1912 eftersom man flyttade dit 1909 och Karin, som bör vara minstingen på fotot, föddes den 18:e november 1911.

1812-1870. Den första familjen jag hittar som bott på Persnäs nr 3 var kustsergeanten, strandridaren och kustuppsyningsmannen Johan Brunberg (f. 13 jun 1776 – d. 22 dec 1870) med familj. Det tidigaste datum jag kunnat hitta som placerar dom här är 1812. Den siste från denna familj som bor kvar är just Johan som lever här fram till sin död, de sista åren som undantagsman.

Nedan är bild från husförhörslängden för Persnäs nr 3 1841-1850.

En anmärkningsvärd sak jag hittade när jag sökte bland gamla tidningar var att man i Ölandsbladet den 20 dec 1905 – 35 år efter hans bortgång – publicerade denna artikel:

1861-1869. Hemmansägaren Johan Persson med familj är skrivna här från 18 maj 1861 till 28 jul 1869 då de flyttar till Saint Paul i Amerika.

I en tidningsnotis ur Ölandsbladet den 20 feb 1869 kan man bland annat läsa att ”Under natten mellan sistlidne Onsdag och Torsdag syntes ett starkt eldsken på horizonten norrut, hwilket gaf anledning förmoda någon mera betydande eldsvåda, som ock(?) lärer timat i Persnäs socken..”. Ett par veckor senare i Westerwiks Weckoblad kan man läsa att det var just ladugårdshusen på Persnäs nr 3 som brann ner. Vidare står det att hemmanet ägdes av ”bönderna Johan Persson och Anders Peter Swensson, hwilken senare nyligen köpt hälften av nämnde hemman, men ännu icke ditflyttat”. Otur för Anders Peter, som senare heller aldrig flyttade dit. Kanske var det denna händelse som fick familjen Persson att ta det slutgiltiga beslutet att emigrera. Johan Brunberg som fortfarande bodde kvar på undantag förlorar en häst och en ko i branden.

1869-1895. De nya ägarna var inte vilka som helst. Det var [mfm] Wilhelminas morbror Lars Larsson och hans nyblivna fru Kristina Maria Larsdotter som flyttade in den 9 aug 1869. De får 12 barn under åren 1869-1888 varav 10 lever till vuxen ålder, samtliga födda på Persnäs nr 3.

Nedan är en bild på familjens sammansättning:

Kristina Maria dör den 25 maj 1890 av ett slaganfall, hon var blott 44 år gammal. Lars dör i lunginflammation fyra år senare, den 1 feb 1894, han blev 58 år gammal. I Ölandsbladet den 24:e juli 1894 kan man läsa att man med anledning av faderns bortgång och arv efterlyser de tre äldsta syskonen som befinner sig i Amerika; Berndt Ivar Leonard, Axel Georg och Hildur Christina.

De yngsta barnen placeras därefter i fosterfamiljer (Lilla horn 1 & 2) och de äldsta for till Amerika, några via Stockholm. Senare emigrerade även de fosterhemsplacerade barnen till Amerika tills dess att hela den tiohövdade syskonskaran befann sig där. Gården läggs ut på auktion den 8:e mars 1895 av nämndemannen Wilhelm Gustafsson i Lilla Horn nr 2 som även var förmyndare åt två av syskonen; Rudolf och Gerda Sigrid.

Nedan är annonsen som gick i Ölandsbladet den 6:e feb 1895 (samt en repris den 16:e feb).

1895-1902. Dom som uppenbarligen lägger det slutgiltiga budet på auktionen var hemmansägaren Klas Gustaf Nilsson och hans gotländska fästmö och hushållerska Lydia Catharina Svensson. Dom flyttar till gården den 27 maj 1895 och får där två barn. Kanske drabbas hustrun av hemlängtan, för den 4 nov 1902 flyttar hela familjen till Gotland.

1902-1909. Den 30:e oktober 1902 flyttar folkskoleläraren och kantorn Karl August Widén in tillsammans med den Chicago-födde hustrun Hildur Maria Waldin och deras son. Ett par år senare, den 14:e november 1904, börjar en välbekant dräng att arbeta på gården, [mff] Alberts halvbror Albin Fridenhelm Nordström. Han arbetar där i närmare tre år, tills den 10:e oktober 1907 då han flyttar tillbaka till familjen i Hörlösa. Förmodligen sparade han undan pengarna han tjänade, han tog nämligen en två månaders lång semester till Amerika i december samma år.

Karl August Widén vet jag inte mycket om. Men, han hade starka åsikter kring den stundande järnvägen på Öland, vilket han gav uttryck för i Ölandsbladet den 3:e februari 1901.

Den 17:e november 1909 flyttar familjen Widén en kortare sträcka – till Persnäs nr 5 som enligt husförhörslängderna var där folkskolan låg. 1916 flyttar familjen till Stockaryd varifrån Karl August ursprungligen kom.

1909-1969. Den 11:e juni 1909 flyttar [mff] Albert och [mfm] Wilhelmina in med barnen Gerda, Edvin och Gustav. Exakt hur länge Albert bor kvar är jag osäker på eftersom kyrkböckerna bara sträcker sig fram till 1938.

Till sist en bild från församlingsboken (tidigare husförhörslängden) på hur hushållet på Persnäs nr 3 var sammansatt 1909-1923.

Fyra sjömän och en bonde

[mfm] Wilhelmina hade fem morbröder som alla växte upp i Staretorp. Nils Peter, Lars, Johan, Olaus och Pehr August Larsson. Alla förutom Johan, som var bonde, arbetade på sjön. Nils Peter, Lars och Olaus som sjömän och Pehr August som skeppare.

Förr, om man varit saknad en längre tid, antecknades man i kyrkböckerna som ”borta” eller skrevs upp på listan över ”obefintliga” och räknades då inte till folkmängden i socknen längre. Detta var fallet för två av bröderna som 1865 antecknades såsom ”borta sedan __”. Nils Peter sedan 1861 och Olaus sedan 1860.

Vad man uppenbarligen inte visste där hemma var att de befann sig i Kalifornien. Kanske var dom där redan 1861-1865 under det amerikanska inbördeskriget. En lockande tanke. Det vi med säkerhet vet är att bröderna befann sig där år 1868 eftersom Olaus, som i Amerika kallar sig August, skriver hem för att berätta att brodern Nils Peter dött den 29:e september 1868. Underrättelsen når de anhöriga först den 21:e november 1869.

Olaus kommer hem till Sverige och Öland igen den 28:e juni 1876 vilket jag skrivit om tidigare detta inlägget. Han gifter sig och får 6 barn i Staretorp. Han blir hela 93 år gammal!

Den yngsta brodern Pehr August (som var en halvbror om man ska vara noga) gifter sig och får fyra barn i Persnäs. Han omkommer genom drunkning i Stockholm den 11:e september 1888.

Lars gifte sig och fick 12 barn i Persnäs. Han blev så småningom farfar till den Amerikanske ”krigshjälten” Melvin Oliver Benson som jag skrivit om här.

Bonden Johan gifte sig och fick 15 barn i Staretorp/Övre Vannborga. Han blev rekorderliga 90 år gammal.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 > 
[mfmm] Brita Kajsa Larsdotter - 1828-1897 > hennes bröder var
Nils Peter Larsson - 1833-1868
Lars Larsson - 1835-1894
Olaus Larsson - 1839-1932
Johan Larsson - 1837-1927
Pehr August - 1851-1888

Eldsvåda å Vannborga utmark

Brita Lisa (Alberts moster) och hennes familj drabbades den 4:e juni 1896 av en olycka då en eldsvåda bröt ut i boningshuset. Nedan är en artikel från Ölandsbladet den 10:e juni samma år.

Notis i Ölandsbladet den 10 juni 1896

Detta utspelade sig för övrigt på samma gård i Löt där Albert bodde med sina morföräldrar, innan han senare flyttade till Persnäs med sin familj. Nedan är en bild på hur hushållen var sammansatta åren 1886-1897.

1886-1897 Husförhörslängd Övre Vannborga
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > 
[mffm] Mathilda Christina Johansdotter - 1856-1924 > hennes syster var Brita Lisa Johansdotter - 1858-1941