Jag har försökt efterforska vilka som har bott på samma gård i Persnäs som [mff] Albert och [mfm] Wilhelmina gjorde och har hittat en del intressanta fakta. Problematiken med just Persnäs nr 3 är att det finns tre olika ”Persnäs nr 3”, men som tur är överlappar familjerna som flyttar in och ut varandra vilket gör det lättare.

Det slog mig också att familjefotot som fanns i Gerdas fotoalbum nog kan dateras till våren/sommaren 1912 eftersom man flyttade dit 1909 och Karin, som bör vara minstingen på fotot, föddes den 18:e november 1911.

1812-1870. Den första familjen jag hittar som bott på Persnäs nr 3 var kustsergeanten, strandridaren och kustuppsyningsmannen Johan Brunberg (f. 13 jun 1776 – d. 22 dec 1870) med familj. Det tidigaste datum jag kunnat hitta som placerar dom här är 1812. Den siste från denna familj som bor kvar är just Johan som lever här fram till sin död, de sista åren som undantagsman.

Nedan är bild från husförhörslängden för Persnäs nr 3 1841-1850.

En anmärkningsvärd sak jag hittade när jag sökte bland gamla tidningar var att man i Ölandsbladet den 20 dec 1905 – 35 år efter hans bortgång – publicerade denna artikel:

1861-1869. Hemmansägaren Johan Persson med familj är skrivna här från 18 maj 1861 till 28 jul 1869 då de flyttar till Saint Paul i Amerika.

I en tidningsnotis ur Ölandsbladet den 20 feb 1869 kan man bland annat läsa att ”Under natten mellan sistlidne Onsdag och Torsdag syntes ett starkt eldsken på horizonten norrut, hwilket gaf anledning förmoda någon mera betydande eldsvåda, som ock(?) lärer timat i Persnäs socken..”. Ett par veckor senare i Westerwiks Weckoblad kan man läsa att det var just ladugårdshusen på Persnäs nr 3 som brann ner. Vidare står det att hemmanet ägdes av ”bönderna Johan Persson och Anders Peter Swensson, hwilken senare nyligen köpt hälften av nämnde hemman, men ännu icke ditflyttat”. Otur för Anders Peter, som senare heller aldrig flyttade dit. Kanske var det denna händelse som fick familjen Persson att ta det slutgiltiga beslutet att emigrera. Johan Brunberg som fortfarande bodde kvar på undantag förlorar en häst och en ko i branden.

1869-1895. De nya ägarna var inte vilka som helst. Det var [mfm] Wilhelminas morbror Lars Larsson och hans nyblivna fru Kristina Maria Larsdotter som flyttade in den 9 aug 1869. De får 12 barn under åren 1869-1888 varav 10 lever till vuxen ålder, samtliga födda på Persnäs nr 3.

Nedan är en bild på familjens sammansättning:

Kristina Maria dör den 25 maj 1890 av ett slaganfall, hon var blott 44 år gammal. Lars dör i lunginflammation fyra år senare, den 1 feb 1894, han blev 58 år gammal. I Ölandsbladet den 24:e juli 1894 kan man läsa att man med anledning av faderns bortgång och arv efterlyser de tre äldsta syskonen som befinner sig i Amerika; Berndt Ivar Leonard, Axel Georg och Hildur Christina.

De yngsta barnen placeras därefter i fosterfamiljer (Lilla horn 1 & 2) och de äldsta for till Amerika, några via Stockholm. Senare emigrerade även de fosterhemsplacerade barnen till Amerika tills dess att hela den tiohövdade syskonskaran befann sig där. Gården läggs ut på auktion den 8:e mars 1895 av nämndemannen Wilhelm Gustafsson i Lilla Horn nr 2 som även var förmyndare åt två av syskonen; Rudolf och Gerda Sigrid.

Nedan är annonsen som gick i Ölandsbladet den 6:e feb 1895 (samt en repris den 16:e feb).

1895-1902. Dom som uppenbarligen lägger det slutgiltiga budet på auktionen var hemmansägaren Klas Gustaf Nilsson och hans gotländska fästmö och hushållerska Lydia Catharina Svensson. Dom flyttar till gården den 27 maj 1895 och får där två barn. Kanske drabbas hustrun av hemlängtan, för den 4 nov 1902 flyttar hela familjen till Gotland.

1902-1909. Den 30:e oktober 1902 flyttar folkskoleläraren och kantorn Karl August Widén in tillsammans med den Chicago-födde hustrun Hildur Maria Waldin och deras son. Ett par år senare, den 14:e november 1904, börjar en välbekant dräng att arbeta på gården, [mff] Alberts halvbror Albin Fridenhelm Nordström. Han arbetar där i närmare tre år, tills den 10:e oktober 1907 då han flyttar tillbaka till familjen i Hörlösa. Förmodligen sparade han undan pengarna han tjänade, han tog nämligen en två månaders lång semester till Amerika i december samma år.

Karl August Widén vet jag inte mycket om. Men, han hade starka åsikter kring den stundande järnvägen på Öland, vilket han gav uttryck för i Ölandsbladet den 3:e februari 1901.

Den 17:e november 1909 flyttar familjen Widén en kortare sträcka – till Persnäs nr 5 som enligt husförhörslängderna var där folkskolan låg. 1916 flyttar familjen till Stockaryd varifrån Karl August ursprungligen kom.

1909-1969. Den 11:e juni 1909 flyttar [mff] Albert och [mfm] Wilhelmina in med barnen Gerda, Edvin och Gustav. Exakt hur länge Albert bor kvar är jag osäker på eftersom kyrkböckerna bara sträcker sig fram till 1938.

Till sist en bild från församlingsboken (tidigare husförhörslängden) på hur hushållet på Persnäs nr 3 var sammansatt 1909-1923.