Alberts morfars bror

Anders Fredrik Jonsson föddes den 27 september 1835 i Övre Wannborga. Han var Alberts morfars bror. 

Den 7 mars 1863 gifte han sig med med “bonddottern” Elisabeth Karin Pettersdotter från Hjälmseryd. Tillsammans fick dom 9 barn varav 8 levde till vuxen ålder, fem emigrerade till Amerika. När sonen Anders Emil emigrerade den 9 mars 1888 var en annan släkting med på båten Romeo som avgick från Göteborg mot New York, nämligen sin kusin Mathildas make – alltså Alberts styvfar Carl August Nordström. 

Anders Fredrik blir, enligt notis i tidningen Kalmar den 28 december 1900, vald till byordningsman för Köpings tall där familjen bor. Runt denna tid benämns han som “tallotsägare”. 

Den 25 januari 1911 tar familjen in en fosterson, nyfödde Erik Birger Valdemar Welander från Kalmar. 

Anders Fredrik dog den 29 juni 1919.

En släkting till Erik Birger Valdemar skickade mig dessa två bilder från Köpings tall.

Anders Fredrik med hustrun Karin vid huset på Köpings tall nr 4.

Ytterligare en bild från Köpings tall nr 4. Oklart vilka personerna på bilden är. Den lilla kvinnan till höger kan vara Karin.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > 
[mffm] Mathilda Christina Johansdotter - 1856-1924 >
[mffmf] Johan Peter Jonsson 1830-1897 > hans bror var
Anders Fredrik Jonsson 1835-1919

Boktips!

Jag fick ett meddelande och boktips från författaren till den nyskrivna boken Vår bragd som handlar om Eugenies världsomsegling – som ju vår släkting Gustaf Petter Westervik deltog i. Har ännu bara läst ett 50-tal sidor, men så långt är den bra. För den som är intresserad kan man beställa den här: https://ekstromgaray.se/portfolio/var-bragd/

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 > 
[mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik - 1826-1896 

Isacs bouppteckning

Nedan är bouppteckningen efter smeden Isac Svensson som dog 8 mars 1873. Isac var far till Gustaf Petter Westervik, eller ”Gusta” som han verkar ha nöjt sig med. Isac och hustrun Anna Kajsa bodde sista åren inhysta hos sonen Olaus i Lilla Istad. Kortare inlägg om hur Isac med familj hamnade på Öland finns här.

“År 1873 mars den 17 inställde sig undertecknad på kallelse att förrätta bouppteckning efter aflidne inhyses Isack Svensson i Lilla Istad såm med döden afled den 8 i dänna månad och efterlemnar sin hustru Anna Kajsa Karlsdotter med henne i Lifstiden sammanaflade barn Sönerna — Karl Johan Isackson vid Djupvik, Torparen Isack Peter Isackson i Möllstorp, Torparen Gusta Peter Isackson på Kalguta utmark, Torparen Olaus Isackson i Stora Istad, August Isackson och Adolf Isackson vistande på utrikes ort vilket för de tvänne sistnämde inställde sig Hemmansegaren Olof Larsson i Lilla Istad såm god man Enligt förårdnande den 15de i dänna månad, döttren Anna Såfija, gift med Torparen Karl Johan Karlsson i Staretorp, män såm Anna Såfija är med döden afliden och efter lemnar tvänne döttrer, Anna Maria född 12 juni 1848, Karolina född 20 maj 1854 hwilkens rätt bevakades af förmyndaren Gusta Peter Isackson på Kalguta utmark Enligt förårdnande den 23 september 1870 vilka alla vore närvarande, en tästamänte förevistes af den 24 april 1870 såm icke skulle utbetalas — för än efter både makernes död, Enkan tillsades att uppgifva boet sådant såm vid den aflidnes döds stund befans, under Eds plikt och skjedde uppteckning i följande årdning.“

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 > 
[mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik - 1826-1896  > 
[mfmff] Isac Svensson - 1794-1873 

Åldermannen Elof

Jag hittade boken ”En bok om Köping och Egby” idag och där man kunde läsa några rader där Elof Jonsson från Ytterby var inbegripen. Alberts mormors farmors far. Tydligen fanns det (och finns än idag) i Egby socken ett byskrin där man sparade viktiga dokument varav det äldsta var skrivet av just Elof.

Så här står det i boken:

“De äldsta papperen i byskrinet är från februari 1786. Det är Elof Jonsson i Ytterby som som “å samtlige Egby bys åboars vägnar i djupaste ödmjukhet bönfaller om utsyning till skatts ärläggande på en plan som är belägen på Egby bys utmark emellan Floarne och och Flohorfvarne vid Östersjön”. Detta var på Kungliga Djugårdsinrättningens tid och svaret blir nekande. “Som Kongl. Majts. Nådiga Bref den 7 Martij 1760 förbjuder all vidare inkräktning å Krono Parken på Öland Så kan jag icke lämna bifall till denna ansökan.”

Om jag tolkar det hela rätt så ville ortsborna hugga ned några träd på kronans mark vilket överheten inte var så pigg på. Språket är rätt talande, underdånigheten går det inte att ta miste på. Att det var det just Elof som författade brevet berodde gissningsvis på att han var en s.k. ålderman (som det finns lite olika tolkningar av på nätet), som förde folkets talan i vissa frågor. Jag har även sett i domböckerna att han också, åtminstone vid några tillfällen, upprättade bouppteckningar.

I boken fanns även detta fotot av Ytterby nr 3 vilket var den gård där Elof, hustrun Brita Larsdotter samt deras fem barn bodde.

Som jag skrivit tidigare, när Elof går bort skriver prästen ”Åldermannen Elof Jonsson i Ytterby, en mycket beskedlig och slug bonde som ägde wackra insigter både i Christendoms Kunskapen och Skrifverier af heligheten, gammal 58 år”.

[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >  
[mffm] Mathilda Christina Johansdotter - 1856-1924 >  
[mffmm] Brita Stina Persdotter - 1833-1910 >  
[mffmmf] Peter Jacobsson - 1813-1861 >  
[mffmmfm] Brita Elofsdotter - 1776-1859 >  
[mffmmfmf] Elof Jonsson - 1732-1789

Han fiskade sill och flundra

Några korta rader om Alberts farfar Lars:

Lars Olsson föddes 6 maj 1834 i Södra Greda i Föra socken. Den 29 juni 1855 gifter han sig med Maria Sofia Nilsdotter från Föra by och flyttar tillsammans till Torp. Han var då titulerad som ”dräng och tillträdande hemmansägare”. Lars och Maria Sofia fick till slut 13 barn. Ett av dessa var Nils Magnus som skulle komma att omkomma då skeppet Lydia försvann och antogs vara förlist. När Nils Magnus son Albert föddes stod Lars som fadder. När Lars hade gått bort var Albert omnämnd i bouppteckningen.

Lars gick bort 8 december 1905 och detta är några saker man kan anta efter att ha läst bouppteckningen:

  • Han fiskade flundra och sill
  • Ägde en fiskebåt med segel
  • Gillade kaffe
  • Sov i en dragsäng
  • Ägde en ko och två får

Bouppteckning för Lars Olsson:

År 1906 den 24 februari förrättades bouppteckning i sterbhuset efter undantagsmannen Lars Olsson i Torp N: 2, som afled den 8 december 1905, och efterlämnade sig som dödsbodelägare Enkan Maria Sofia Nilsdotter samt med henne under äktenskapet sammanaflade myndige barn nämligen i Amerika vistande Sönerna: Per August Larsson, Karl Gustaf Larsson, Wilhelm Edvard Larsson, Olof Alfrid Larsson, Sven Uno Larsson och Otto Larsson (dessa i Amerika), samt sönerna hemeg. Lars Johan Larsson i Ormöga och Johan Sigfrid Larsson i Malmö, samt aflidne sonen Nils Magnus Larsson, som efterlämnat en son Nils Johan Albert Nilsson äfven vistandes i Amerika. Döttrarna Kristina Maria, gift med Joh. Pet. Larsson i Torp, Charlotta, gift med Per Nilsson i Gåtebo, Karolina, gift med kronolotsen Albert Holmberg vid Kårehamn.

För alla de i Amerika vistande arfvingarna var deras broder hemeg. Lars Johan Larsson i Ormöga som godeman närvarande att bevaka deras rätt och bästa samt för Johan Sigfrid Larsson lotsen Albert Holmberg närvarande enligt fullmakt, de öfvriga närvarande. Enkan Sofia Nilsdotter uppgaf boet som upptecknades och värderades som följer:

Tillgångar

kronor
Koppar1 kittel5
1 kaffepanna1:50
1 kastrull1:508
Möbler2 dragsängar3
1 skänkskåp2
1 bord0:508:50
Transport kr16:50
Laggkärl2 baljor2
1 drickstunna13
Fiskeredskap18 st flundergarn20
7 sl–garn2:50
7 småsillgarn15
8 storsillgarn4:50
div. Sjöredskap2
1 fiskebåt med segel650
DiverseDen aflidnes gångkläder50
Sängkläder10
Snickarverktyg3
Bräder och plank5
5 liar med —-3
1 harf, 2 årder3
1 stege m.m.1
1 hemkvarn, 1 trifot0:5075
Kreatur1 ko50
2 får 1050
Summa tillgångar kronor195
[mf] Gustaf Georg Nilsson - 1908-2000 >  
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >
[mfff] Nils Magnus Larsson - 1857-1879 >
[mffff] Lars Olsson - 1834-1905

Mer om Båtsman no 50

Detta inlägg innehåller lite mer information om Gustaf Petter Westervik. För den vetgirige finns även dessa tidigare posterna:

https://herrnilsson.net/2019/04/19/batsman-no-50-westervik/
https://herrnilsson.net/2020/08/22/fregatten-eugenies-resvag/
https://herrnilsson.net/2018/12/28/nilsson/

Gustaf Petter var 11 år gammal när familjen flyttade till Öland 1837. Åren 1845-1846, när han var 19-20 år gammal, arbetade han som som dräng i Lilla Stacketorp. Ett par år senare, den 6 juli 1848, blir han antagen vid Ölands 1:a båtsmanskompani. Ölands båtsmanskompanier tillhörde Karlskrona örlogsstation, således borde hans antagning föranletts av en resa till rekrytskolan i Karlskrona där man vanligtvis fick grundläggande utbildning. Han ersatte en Daniel Nilsson Westervik som fick avsked på grund av ålderdomsbräcklighet. Från denna stund blir han kronobåtsman nr 50 och går under namnet Gustaf Petter Isaksson Westervik. Eftersom han inte var äldsta sonen och inte kunde räkna med att få ärva faderns gård så ansåg han säkert att detta var ett gott alternativ till att arbeta vidare som dräng.  

Som båtsman var man befallen att under en treårsperiod tjänstgöra i ett år. Vid händelse av krig blev man såklart också inkallad. Det var inte bara framförandet av båten som hörde till båtsmannens plikter. Man var ju i grunden en soldat som skulle bemanna kanonerna men också borda andra skepp och döda fienden. Till sin hjälp hade man exempelvis änterbila (en slags yxa), musköter och huggare (en slags svärd). Tre år efter att ha tillträtt sin tjänst kommer vad som bör ha varit höjdpunkten i hans karriär. 25 år gammal och ogift blir han antagen på fregatten Eugenies världsomsegling åren 1851-1853. Sannolikt ansökte han på eget bevåg, expeditionen var nämligen så pass eftertraktad att ingen blev tvångskommenderad. 34 båtsmän från Ölands 1:a båtsmanskompani och 42 från 2:a båtsmanskompaniet blev uttagna till uppdraget, så det var nog gott om personer han kände till sedan tidigare vilket säkert var en stor trygghet.  

1853 är han tillbaka i Sverige och året därpå gifter han sig med pigan Brita Kajsa Larsdotter från Staretorp. De bor i Stora Istad där dom får tre barn: 

  • Lars (f. 29 jun 1856 i Stora Istad, d. okänt) 
  • Per Wilhelm (f. 13 feb 1860 i Stora Istad, d. okänt) 
  • Christina Carolina (f. 29 apr 1865 i Stor Istad, d. 29 jan 1871 på Kallegutas utmark) 

Den 1 nov 1866 flyttar man en halvmil söderut till Kallegutas utmark. Kanske berodde detta på att Gustaf Petter inte längre var båtsman. Det hände att flera bönder i en rote (by) tillsammans bekostade bostad och hjälpte båtsmannens familj med lantbruket när han var ute till sjöss, så länge han hade flottans uniform på sig vill säga. 

På Kallegutas utmark får dom ytterligare tre barn: 

  • Berndt Emil (f. 29 aug 1869 på Kallegutas utmark, d. 17 jan 1907 i Wannborgas utmark) 
  • Johan Alfrid (f. 26 nov 1872 på Kallegutas utmark, d. okänt) 
  • Albertina Wilhelmina (f. 4 sep 1875 på Kallegutas utmark, d. 14 okt 1939 i Persnäs)  

Nedan är Gustaf Petter och Brita Kajsas bouppteckningar. En intressant detalj är att Berndt Emil avsade sig arvet efter modern.

Gustaf Peter Isakssons bouppteckning: 

“År 1896 den 12 September förrättades bouppteckning efter aflidne Gustaf Peter Isacksson i Kallesgutas utmark som med döden afled den 2:e sistlidne juni och efterlemnade som närmaste arftagare enkan Brita Kajsa Larsdotter samt med henne i lifstiden sammanaflade efterskrifne barn Lars Gustaf Gustafsson, Per Wilhelm Gustafsson, Johan Alfrid Gustafsson hvilka vistas i Norra Amerika. Deras rätt bevakades af hemmansägaren Olaus Isacksson i Stora Istad enligt — Häradsrättens förordnande af den 7:e dennes. Sonen Berndt Emil Gustafsson och dottren Albertina Wilhelmina Gustafsson i Kallegutas utmark hvilka voro myndiga och närvarande.  

Enkan tillsades uppgifva boet sådant det befans vid den aflidnes dödsstund vid eds påföljd och skedde uppteckning och värdering i ordning som följer.” 

Brita Kajsa Larsdotters bouppteckning: 

“År 1898 den 4:e januari förrättades bouppteckning efter aflidne Gustaf Peter Isackssons enka aflidne Brita Kajsa Larsdotter i Kallegutas utmark som med döden afled den 8:e sistlidne Oktober och lemnade efter sig som närmaste arftagare sönerna Lars Gustaf Gustafsson, Per Wilhelm Gustafsson, Johan Alfrid Gustafsson hvilka vistas i Norra Amerika men hvars rätt bevakades af hemmansägaren Olaus Isacksson i Stora Istad enl. — Häradsrättens förordnande af den 7:e september 1896. Sonen Berndt Emil Gustafsson hvilken genom skrifvelse af den 21:e sistlidne november afsagt sig något arf efter modren. Dottren Albertina Vilhelmina Gustafsson i Kallegutas utmark som nu var närvarande.  

Sterbhusdelägarne tillsades att uppgifva boet sådant det befans vid den aflidnes dödsstund vid eds påföljd och skedde uppteckning och värdering i ordning som följer.“ 

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >  
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >  
[mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik 1826-1896   

Läsa öländska?

I Bertil Palm och Lennart Landins bokserie om Öland (morfars böcker) finns i det andra bandet ett kapitel om Öländska folkmål. Där har några ölänningar fått bidra genom att läsa en text som sedan skrivits ned på så vis att man sedan ska kunna läsa texten – med den ursprungliga dialekten.

Det visade sig att en av dessa ölänningar var en av våra släktingar. Nämligen [mff] Alberts farbror Lars Johan Larsson, född i Torp men bosatte sig 1880 med familj i Ormöga. Tidigare har jag skrivit om sonen Nils Janne Algot.

Det är inte lätt att begripa alla ord. Den som känner sig hugad att tolka/översätta är välkommen!

Edit: Nedan är svar från morbror Alf:

”Nu är varken bröllop eller annat som det var förr, inte. Då skulle det vara förridare och då hade de sadlar då var de så fina så, men nu har de inte någonting. Jag var för ung på den tiden för att fara och skjuta på kvällarna och hurra för brudparet. De vigde sig för det mesta hemma, i kyrkan var de inte så ofta då, nu är det mera.
Friarna skulle alltid ha en böneman med sig som skulle tala, och då skulle han ha ett par strumpor om det blev av någonting. Till att börja med gick bönemannen in ensam, men sedan fick friaren gå in också om bönemannen fick ja. Då blev det kalas med det samma om de blev väl mottagna.
Det var en som hette Nils-Magnus som var böneman en gång. Han talade om (berättade) att när fästpigan skulle ge dem kaffe, så slog hon i ett ägg i vardera koppen för att visa friaren att hon kunde göra gott kaffe. När så friaren skulle dricka ur sin kopp, då kom tuppen upp och gol på koppkanten. Då skulle han fröjda sig med, så det skulle bli riktigt bra. Bönemannen talad om (berättade) hur mycket pengar fästmannen hade, och så sa fästpigans föräldrar, att så och så mycket skulle hon få. Dagen efter att de var vigda, skulle hon flytta hem till sin nya gård. Det som körde flyttlasset, skulle bjuda på brännvin och tilltugg till alla han mötte. Då hade han flera kannor med sig, och han fick stanna titt som tätt, för då gick gubbarna ut på gatorna bara för att de skulle få.
Förridarna skulle vara i följe med brudparet till att börja med, och var det lång väg, skulle de rida i förväg och säga att de nygifta hade farit hemifrån och så där vidare, och det gjorde de två gånger. Tredje gången, då skulle de ha brudparet med sig när de kom till gården där de skulle vara. Båda parter skulle vara med vid flyttkalaset.
Att gifta sig det var som att sälja ett kräk. För det var så noga med att de gamla fick veta vad de hade på vardera sidan. De som hade mycket skulle ha de mer ha, så många tvangs ihop på det sättet.”



Fråga mig inte vad tuppen på koppkanten betyder. Jag begriper ingenting.

I Öland II är ”kläåkerbuull” översätt med flyttlass. Så vitt jag förstår är det en tveksam översättning. Enligt nedanstående text, var en klädåkare någon som körde brudstol etc till kyrkan. Kläåkerbuull syftar säkert på tilltugget som klädåkaren bjöd på.

diva-portal.org/smash/get/diva2:1347718/FULLTEXT01.pdf

Sittdynorna fördes på bröllopsdagens morgon till kyrkan av de så kallade klädåkarna.

I kärlekens spår NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 2012 Red.ChristinaWestergren

[mf] Gustaf Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > 
[mfff] Nils Magnus Larsson - 1857-1879 > hans bror var
Lars Johan Larsson - 1860-1952