Berndt Emils bouppteckning

Nedan är bouppteckningen efter [mfm] Wilhelminas bror Berndt Emil Gustafsson som dog efter att ha råkat skjuta sig själv genom en olyckshändelse. Det finns flera luckor där jag inte lyckats med översättningen – att personen som kopierat handlingen på ett ställe inte vikt upp sidan ordentligt gjorde inte saken lättare.

Om jag tolkar uppteckningen rätt så blev Berndt Emils bohag omhändertaget av Wilhelmina. Oklart hur ansvaret blev fördelat mellan henne och lantbrukaren Johan Alfrid Johansson som skulle bevaka brödernas rätt (som ju befann sig i Amerika). Kunde inte Albertina göra det? Eller ansåg man inte att en kvinna kunde göra det?

Man kan nog anta att Berndt Emil lyckats spara ihop en del pengar under tiden i Amerika, hans tillgångar vid tiden för hans bortgång var rätt stora. Enligt SCB:s prisomräknare motsvarade hans tillgångar ca 636.890 kr i dagens penningvärde (Myntkabinettets omvandlare).

Jag har tidigare inte lyckats ta reda på vilket yrke Berndt Emil hade. Det finns noteringar om att han är ‘arbetare’ men inte närmre specificerat än så. Men när man ser hans bohag så kan man ju gissa att han var, om inte enbart, så bland annat snickare.

En annan sak jag noterade är att en viss Jacob Lundberg i Borgehage var skyldig honom en mindre summa pengar. Det var nämligen hos denne Jacob som Emelie Octavia (Alberts syster) var piga hos (1909-1910) innan hon for till Amerika. (Uppdatering: Jacob Lundberg var gift med Wilhelminas moster Carolina Larsdotter)

Bouppteckning efter Berndt Emil Gustafsson:

”År 1907 den 2 Februari förrättades bouppteckning efter aflidne Berndt Emil Gustafsson i Wannborgas utmark som med döden afled den 17:e sistlidne januari utan några bröstarfvingar. Som närmaste arfingar anmäldes den aflidnes sysskon. Brodern Lars Gustaf Gustafsson och brodern Johan Alfrid Gustafsson hvilka visstas å okänd ort men hvars rätt bevakades af Landtbrukaren Johan Alfrid Johansson i Öfra Wannborga hvilken godvilligt åtog sig Godmanskapet.

Den aflidnes syster Wilhelmina Gustafsson i Wannborga utmark.

Wilhelmina Gustafsson som haft den aflidnes dödsbo omhänder tillsades uppgifva det samma sådant det befans vid den aflidnes dödsstund vid eds påföljd och skedde uppteckning och värdering i ordning som följer…”

Ölands norra mots häradsrätt 1906-1907
 KrÖreKrÖre
Guld    
Ur med berlock35  
Klockkedja10  
Fingerringar10  
Kragnål o berlock5  
_____nålar2  
Manchettknappar5  
Diverse knappar50  
Fickur nysilfver67350
Transport  7350
 KrÖreKrÖre
Snickerredskap    
12 st borr4  
2 fogsvansar3  
En järnsåg2  
2 raspar1  
En borrsväng2  
2 löbultar25  
4 st Tänger1  
3 st stämjärn15075
12 st filar175
Transport15757350
Ölands norra mots häradsrätt 1906-1907
Transport15457350
8 st borr1  
Gängskiva o 5 borr2  
1 dussin Sågblad1  
En lappskof50  
3 st hyflar3  
3 st hammare1  
8 målarborstar1  
2 Wattenpass1  
2 Vinklar5075
1 sticksåg, 2 filar175
Diverse507350
2 Oljkannor10  
Selbeslag o skygglappar12935
Möbler    
1 Skrifbord10  
En Gungstol818
Gångkläder    
3 st kostymer a 10 kr30  
2 par byxer kavaj o väst8  
1 ytterrock10  
En sommarrock5  
En damrock1
1 par byxor50  
En öfverrock2  
2 kostymer3  
6 st Stärkskjortor5  
6 st Linneskjortor3  
12 par strumpor2  
12 st rosetter1  
12 st kragar1  
Transport715012085
Transport7150120Ö
6 par Manschetter150  
12 st näsdukar2  
1 halskläde1  
4 st hattar, en mössa5  
8 par skor25  
1 par galoscher1  
5 kostymer underkläder2109 
Ölands norra mots häradsrätt 1906-1907
Diverse    
En låda diverse50  
diverse Skrifmaterialer50  
En Cyckellyckta2  
En paraply1  
3 st käppar1  
En kappsäck2  
En koffert1  
En Cyckel50  
Ett Skjutgevär10  
Skjutmaterial1  
Cigarrfordral25  
Cyckelväska1  
1 Album1  
4 st rakknifvar2  
En ________1  
Ölands norra mots häradsrätt 1906-1907
Utestående fordringarKrÖreKÖre
I Borgholms sparbank691325  
I Kalmar Enskild bank254839  
I Kalmar Enskild bank840  
Af LW Larsson i Himmelsberga
å revers d. 2/1 1906
714   
1 års Ränta å 5%3570  
Transport1106134  
     
Ölands norra mots häradsrätt 1906-1907
Transport110613430410
Af L.W. Larsson i Himmelsberga
å revers d. ?/5 1906.
175  
8 mån ränta å 5%576  
Af Anders Nilsson i Djurstad
å revers
den 11/7 1903.
30  
Af Elin Petersson i Unnestads utmark
å revers den 17/2 04 (osäker fordran) 35.
    
Af Jacob Lundberg Borgehage å revers
den 8/3 1897. Kapital räst
10  
Kontanter3001158210
Summa tillgångar  1188620
Ölands norra mots häradsrätt 1906-1907

”Att allt i detta bo blifvit riktigt uppgifvet sådant det befans vid den aflidnes dödsstund betygar under edelig förpligtelse af Wannborgas utmark dag som ofvan.

‘Wilhelmina Gustafsson’

Undertecknad har vid förestående bouppteckning varit närvarande Erkännes af Wannborga dag som ofvan.

‘Johan Alfrid Johansson’

Att så är upptecknadt och värderat betyga Ormöga och Wannborga dag som ofvan.

‘C.M. Hök’, ‘Gustaf Wiktor Carlsson’

Ölands norra mots häradsrätt 1906-1907
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >
hennes bror var: Berndt Emil Gustafsson - 1869-1907

Arvet – en rökpipa och en rothatt

Nyfikenheten tog överhand och jag letade reda på [mfff] Nils Magnus Larssons bouppteckning utan någon riksarkivhjälp. Jag har försökt att transkribera hela texten men på ett par ställen har jag inte lyckats (har skrivit ???) så den som vill sätta sina översättarkunskaper på prov är mer än välkommen.

Man kan konstatera, efter att ha läst igenom dokumentet, att Nils Magnus Larsson inte lämnade någon större förmögenhet efter sig. Det blev inte mycket mer än en rothatt och en rökpipa för Mathilda Kristina och Nils Johan Albert.

Personen som benämns som ‘Johan Johansson’ är med största sannolikhet Mathilda Christinas far som i andra källor heter ‘Jonsson’. Förr var man inte så petig, man kunde exempelvis kallas Olsson/Olofsson eller Jonsson/Johansson.

En nyhet för mig är att man, enligt min bedömning, satt ett datum då Nils Magnus ska ha omkommit. Andra källor har bara årtalet 1879 angivet, men i bouppteckningen är det bestämt till den 30:e november.

Instämmer också i morbror Alfs kommentar: ”Motsvarar ungefär 20000 kr idag. Så det var ju inte så mycket om man tänker att en ung änka med ett litet barn skulle leva på det. Dessutom kunde hon ju troligen inte läsa eller skriva, eftersom hon bevittnar ”med handen på papperet”.

Bouppteckning efter Nils Magnus Larsson:

”År 1880 den 7 augusti förrättades bouppteckning efter aflidne sjömannen Nils Magnus Larsson å Wannborga utmark enligt från sjömanshuset i Gefle ankommen skrifvelse omkommet å skeppet Lydia på resa från Sydamerika till hemorten den 30:e november 1879 och efterlemnar nu Enkan Mathilda Kristina Johansson med henne i lifstiden sammanaflade barn Nils Johan Albert född den 23 juni 1878.

För att bevaka den omyndiges rätt inställde sig Johan Johansson i Wannborga utmark enligt Häradsrättens förordnande af den 6 augusti detta år.

Enkan tillsades nu att uppgifva boet sådant det vid hans frånfälle befans vid eds påföljd och skedde nu uppteckning och värdering i ording sin följer nämligen…”

Ölands norra mots häradsrätt 1880
KröreKröre
Ett sylinder ur 88
Gångkläder
Tröja o byxor af kläde12
En rothatt75
En halsduk25130
Diverse
1 kagg 16, En rökpipa 1228
1 skrin 1-50, ett skåp 502
En mattavla 25, brädlappar 2550
1 H baktråg 25, ???75353
Ankommen innestående hyra28214
Fordran av Nils Persson i
Södra Greda innestående
Tjenstehjonslön
375031964
Boets tillgångar34417
Ölands norra mots häradsrätt 1880
Gravationer
Bouppteckningsarvode344
Wärderingsarvode1444
Summa behållning33979

”Att allt i detta bo blifvit riktigt uppgifvet sådant det befans vid den aflidnes frånfälle betygar under edelig förpligtelse af Wannborga utmark dag som ofvan

‘Mathilda Kristina johansson’

med hand å papper.

Undertecknad har vid förestående bouppteckning varit närvarande och har deremot ingenting att anmärka Försökrar af Wannborga utmark dag som ofvan

‘Johan Jonsson’

Att så vara upptecknadt och werderadt betyga

Ormöga och Askelunda dag som ofvan

‘CM Hök’, ‘Joh. Peter Magnusson’

Ölands norra mots häradsrätt 1880
Ölands norra mots häradsrätt 1880
[mf] Gustaf Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >
[mfff] Nils Magnus Larsson - 1857-1879

Arbete pågår…

För alla trogna följare, alltså de närmast sörjande, vill jag meddela att arbetet fortskrider även om det blir glest med inlägg. Just nu väntar jag på beställda bouppteckningar från riksarkivet. Det enda som är klart är att innehållet lär vara av varierande intresse – men förhoppningsvis finns några spännande detaljer.

De personer vars uppgifter jag beställt är:

  • [mff] Nils Johan Albert Nilsson
  • [mfff] Nils Magnus Larsson
  • [mfmff] Isac Svensson
  • [mfmmff] Nils Nilsson
  • Gerda Albertina Nilsson (Gusts syster)
  • Albin Fridenhelm Nordström (Alberts bror)
  • Kjerstin Erlandsdotter (som blev mördad)

Per August Svensson

[mmf] Per August föddes i Lergrafva, Bockara i Mörlunda den 18:e april 1861. Hans föräldrar var jordbruksarbetaren [mmff] Sven Gabrielsson och [mmfm] Marta Lisa Danielsdotter. Han var näst yngst i en syskonskara av fem. Syskonen var; Carl Johan Oskar f. 1851, Ida Charlotta f. 1853, Maria Gustava f. 1858 och Frans Gustaf f. 1867. Byn Lergrafva, eller om det var gårdsnamnet, verkar inte leva kvar idag. Möjligtvis kan det handla om platsen/området Lergraven som ligger strax sydväst om Bockara.

Per August Svensson

1870, när han är nio år gammal reser hans bror Carl Johan Oskar till Amerika. Avsaknaden av ytterligare information i svenska arkiv tyder på att han stannade kvar där.

Per August arbetar i unga år som dräng, vad det verkar hemmavid, men också på en av granngårdarna i Bockara. Den 9:e oktober 1882, när han är 21 år gammal, döms han till 10 dagars fängelse för misshandel. Omständigheterna kring detta har jag inte hittat, så det är fritt fram för den som vill anta, att han var i akt med att rädda en ung mö i nöd.

Att han verkar ha arbetat mycket hemma på gården skulle kunna förklaras av att hans då 65 år gamla mor, enligt Folkräkningen 1890, var blind. Detta bör ha gjort barnens närvaro och stöd helt nödvändig.

Ur Folkräkningen 1890 i Bockara

Den 8:e augusti 1893 får ägarna till gården Bockara nr 5, samma gård som Per August tidigare varit dräng hos, en ny piga; [mmm] Albertina Lydia Karlsdotter från Släthult i Högsby. Hon var vid detta tillfälle redan gravid sedan flera månader och den 6:e december ser Karl Edvard Gunnar dagens första ljus. Han föds utanför äktenskap och fadern kommer att förbli okänd. Detta var tydligen inget hinder för Per August som gifter sig med Albertina Lydia den 18:e november 1894.

Sedan börjar barnafödandet på allvar. Mellan åren 1895-1918 får dom 13(!) barn. 9 flickor och 4 pojkar; Frans Oskar Fridolf f. 1895, Martha Maria f. 1897, Lisa Elvira f. 1898, Judit Erika f. 1900, Anna Linnéa f. 1902, Karl August Emanuel f. 1904, Signe Hulda Terese f. 1905, Stina Viola f. 1907, Syster Sally f. 1909, Edit Gunhild f. 1912, Bror Ruben Valdemar f. 1913, Elin Eivor Margareta f. 1918 och Per August Torsten f. 1915.

Alla barnen, förutom Karl August Emanuel som dör tidigt i lunginflammation, lever till vuxen ålder. Mer information kring barnen finns att läsa i detta tidigare inlägg. Nedan är bild från Församlingboken som visar familjens sammansättning åren 1913-1920.

Ur Församlingboken 1913-1920 i Bockara

Familjen flyttade vid några tillfällen, gissningsvis beroende på Per Augusts arbete som statdräng. Man hinner bo i Elsebo och Granhult i Mörlunda samt Idehult i Fliseryd innan man återvänder och stannar för gott i Bockara.

Per August går bort den 29:e april 1939 (året efter Edit och Gusts giftermål). I kyrkböckerna står det att han dog av en influensa men man har även lagt till ”sömnsjuka?” i anteckningarna.

[mm] Edit Gunhild Svensson - 1912-1968
[mmf] Per August Svensson - 1861-1939

Westerviks kusin – del 2

För någon vecka sedan fick jag kontakt med en släktforskare som hade information om Gustaf Peter Westerviks kusin, Carl Fredrik Carlsson. Han delade gladeligen med sig av informationen och jag har översatt de mest relevanta delarna här nedan. Jag fick också ett familjefoto på Carl Fredrik, hans fru Lovisa samt deras 6 barn (sysslingar till Albertina Wilhelmina).

Stående från vänster: Albert Theodor, Amanda, Carl Johan August, Henry Frankford, Anna Elizabeth (Betsy). Sittande från vänster: Carl Fredrik, Linda Louisa, Lovisa

”Befolkningstillväxten i denna del av Sverige under 1800-talet var mycket snabb och en brist på odlingsmark utvecklades. Fattigdom kombinerad med religiös oro gjorde att mer än 1 miljon svenskar for över havet till Amerika, där land och religiös frihet var riklig tillgång. Enbart från Kristdala emigrerade hundratals människor, många av dom hamnade i Illinois. Carl och Louisa giftes i juni 1857 och reste omedelbart till New York, via segelbåt från Hamburg på SS Howard.

Resan tog nio veckor och tre dagar och de kom fram till New York den 4 september. De visste redan då att deras destination var Chicago, men de tillbringade minst ett år i New York eftersom deras äldsta dotter föddes där i augusti följande år.

Sedan begav de sig mot Illinois. De reste västerut genom Albany, åkte med järnväg till Buffalo, sedan över sjöarna till Detroit, och sedan med järnväg igen till Chicago. De bosatte sig nära Henry i Marshall County, Illinois, där de hade vänner (möjligen med de andra svenskarna som de korsade Atlanten med, som kanske åkt dit i förväg).

De arbetade och bodde hos en bonde i trakten i 1 år, och sedan for Carl till Kansas, förmodligen år 1860, med en grupp män och tog anspråk på land i Butler County. Han byggde en timmerstuga och tre månader senare återvände han till Marshall County för att hämta Louisa och deras döttrar. Men, efter att ha hört att indianerna hade gjort räder vid de nya Kansas-bosättningarna och massakrerat bosättarna så bestämde han sig för att överge sina planer och stanna kvar i Illinois. Lyckligtvis för oss, annars skulle vi inte skriva detta idag.

Carl odlade på hyrd mark i Marshall och Putnam Counties tills han hade sparat tillräckligt med pengar för att köpa egen mark. Enligt Folkräkningen 1860 bor dom i Magnolia Twp, Putnam County. Carl har då tagit namnet Charley F. Charleyson, och Louisa var listad som analfabet. Tvillingarna Betsy och August föddes i Varna, Roberts Twp, Marshall Counties år 1861, enligt kyrkoböckerna och August Carlsons familjebibel.

Den 28 februari 1871 köpte Carl 80 hektar järnvägsmark i Ford County för 800 dollar. Kartor från 1876 visar att han äger 160 hektar i Dix och 80 hektar i Patton Township, där han bodde, cirka fem ‘miles’ väster om staden Paxton, i ett område som kallas Farmersville. En karta över Patton från 1901 visar att hans land utvidgats till 267 hektar. Senare köpte han ännu mer mark i Dix och Patton Townships tills han så småningom var en av de största markägarna i Ford County, med 427 hektar mark samt bostadsfastigheter i Elliot. Före hans död delade han sina innehav bland sina barn.

Carl och Louisa hade tio barn, varav fyra dog unga. Av de sex som levde till mogen ålder samt gifte sig, har fyra lämnat ättlingar efter sig. Tvillingarna Betsy och August var både robusta och produktiva, vilket gav Carl och Louisa 20 av sina 26 barnbarn. Alla barn som levde till mogen ålder gifte sig med svensk-amerikaner, förutom Frank, som hade en mer exotisk smak och gifte sig med en norsk tjej.

Av Carlsons fem äldsta barn så dog tre av smittkoppor under de sista tio dagarna i mars 1873, tvillingarna var de enda som överlevde. Barnen är begravda i Farmersville Cemetery, i en samling av trettio gravar i en lund med knotiga tallar bland plöjda jordbruksmarker, ungefär en mil söder om Carlson Farm. Det är en lugn plats. Marken är så platt och lös att du kan se silhuetterna från gravstenarna från långt håll. Stenen som Carl uppförde för sina förlorade barn är så sliten idag att de enda tecken man kan läsa med säkerhet är deras namn. Datumen och åldrarna är dolda. Men en transkription som gjorts för tjugo år sedan finns tillgänglig i Ford County History.

Farmersville Cemetery

”Den fjärde av Carls barn att dö i ånga år var Ludwig. Den 30 maj 1888 gick de tre yngre bröderna, Frank, 19, Ludwig, 17 och Albert, 14 till Middlefork vid Vermillionsfloden, som var översvämmad av de senaste regnen, för att fiska. Albert bestämde sig för att simma. Han blev omedelbart tagen av en stark ström. Ludwig hoppade in för att rädda honom men sveptes också under av strömmen. Frank, som var en bra simmare, kastade sig in och, efter att ha simmat över floden två gånger, hittade han Albert och räddade honom. Ludwig omkom, men hans kropp kunde inte hittas, trots ett stort antal genomsökningar, tills kroppen flöt upp till ytan en bit bort två dagar senare. Man kan föreställa sig den tunga psykologiska bördan för en ung pojke som vet att han var ansvarig för sin brors död.

Familjeporträttet i slutet av detta kapitel verkar ha tagits omkring 1888, strax efter Augustus giftermål, och strax efter Ottos drunkning. Louisa dog 24 april 1918, 82 år. Carl dog 30 augusti 1927, strax efter sin 93:e födelsedag, hemma hos sin dotter Linda (fru Harry Parker) väster om Perdueville (strax utanför Paxton), där han levde sedan hans frus död. Han begravdes med Louisa i Glen Cemetery Mausoleum i Paxton.”

Ett stort tack till Greg Dunn som delade med sig av denna berättelsen.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >
[mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik - 1826-1896 >
[mfmff] Isac Svensson - 1794-1873 > hans syster var
Greta Lisa Svensdotter - 1807-? > hennes son var
Carl Fredrik Carlsson - 1834-1927

260 år av Nilssons!

Jag roade mig med att ta reda på vart och när namnet Nilsson började. Alltså att följa hur långt namnet Nils/Nilsson/Nilsdotter finns i rakt led bakåt i tiden utan avbrott. Eftersom patronymikon ju ändras hela tiden så har jag även räknat förhållandet mellan Maria Sofia Nilsdotter och Nils Magnus Larsson till övningen. Samtliga personer nedan är födda i Föra socken förutom Albert och Gust som föddes i Löts socken.

  • [mf] Gustav Georg NilssonMålare – 1908-2000
  • [mff] Nils Johan Albert NilssonHemmansägare – 1878-1969
  • [mfff] Nils Magnus Larsson – Sjöman – 1857-1879
  • [mfffm] Maria Sofia Nilsdotter – 1835-1921
  • [mfffmf] Nils Nilsson – Ålderman – 1810-1893
  • [mfffmff] Nils Persson – Bonde – 1758-1837

Därefter tar det stopp, eller rättare sagt, arkiven tar mig inte längre. Men Nils Perssons föräldrar hette Per Larsson och Karin Månsdotter vilket hugger av Nils-grenen i släktträdet.

Så, om man vill fira den stora ”Nilsa-dagen” så är Nils Perssons födelsedag den 8:e oktober ett utmärkt tillfälle.



Sista året i Sverige

En kortare notis kring [mff] Nils Johan Alberts lillasyster Emelie Octavia (halvsyster på moderns sida).

Hon reste som bekant till Rockford, Illinois den 28:e september 1910 där hon dör tre år senare. Det sista hon gjorde innan hon lämnade Sverige var att arbeta som piga hos [mfm] Albertina Wilhelminas moster Carolina Larsdotter och hennes make Jakob Lundberg i Borgehage, Räpplinge. Där bodde och arbetade hon från den 19:e oktober 1909 till den 12:e september 1910, då 14-15 år gammal. Två veckor senare lämnar hon Persnäs för resan mot Rockford, Illinois.

Nedan är anteckning från församlingsboken 1902-1913:

En inte helt orimlig tanke är väl att det var Albert och Wilhelmina som agerade arbetsförmedlare åt Emelie Octavia.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >
[mffm] Mathilda Christina Johansdotter - 1856-(?) hennes dotter var
Emelie Octavia Nordström - 1895-1913

Smålänningar i Illinois

Många i vår släkt emigrerade till Amerika från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet. Så även en av [mmf] Per August Svenssons mostrar.

Gustafva Danielsdotter föddes i Bockara, Mörlunda den 22:e december 1829. Hon arbetade som piga och gifte sig med drängen August Eriksson från Tveta den 17:e november 1862. Snart därefter, den 19:e april 1864, föddes även deras första son; Carl Alfrid.

Kanske var det den övervakande kyrkan som fick dom att ta beslutet att fara till Amerika. Åtminstone finns anteckningar som säger att August den 7:e april 1863 blev dömd till ”..ansvar för enskilt hor” (eller lägersmål), vilket, oavsett under vilka förhållanden detta skett, måste ha upplevts som en inskränkning av privatlivet. Om dessa ”handlingar” inträffade innan eller efter giftermålet, med eller utan Gustafvas inblandning, framgår inte. I vilket fall så far hela familjen till Amerika den 25:e april 1865.

Anteckning om hor. Ur Husförhörslängden i Mörlunda (1865-1871)

För Gustafva var nog detta en prövande resa. Den 31:e december 1865, alltså åtta månader efter att de lämnat Sverige, föder hon deras andra barn; dottern Hulda Sofia, i Andover Twp, Henry, Illinois. Detta innebär, att hon förmodligen varit i ett rätt delikat tillstånd under resans gång. Att ta sig från Mörlunda till Illinois kunde ta flera månader.

Andover Twp, Henry, Illinois, USA

Gustafva och August fick sedan ytterligare tre barn, samtliga födda i Andover, Illinois. Peter August den 6:e november 1867, Amanda Karolina den 8:e november 1871 och John Edvard den 25:e oktober 1873. Nedan är en bild från den svenskamerikanska (evangelisk-lutherska) kyrkboken som visar familjens sammansättning. När och varför man la sig till med efternamnet ‘Ström‘ är höljt i dunkel.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Amerika, svenskamerikanska kyrkböcker, 1800-1946

Enligt 1870 års federala folkräkning arbetar August som ‘Farmer’ och Gustafva som ‘Keep house’. Deras två närmaste grannar var även dom från Sverige, närmare bestämt från Virserum och Tuna, så småländskan lär ha ekat mellan husväggarna i lilla Andover, Illinois.

Åtminstone två av barnen i familjen (Carl Alfrid & Peter August) skaffar senare egna familjer vars ättlingar fortfarande finns kvar i livet.

Gustafva dör den 25:e oktober 1892 i Page County, Iowa och delar grav tillsammans med två av sina barn; Amanda Kristina och John Edvard på
Bethesda Lutheran Cemetery. Hon blev 62 år gammal.

[mm] Edit Gunhild Svensson - 1912-1968 >
[mmf] Per August Svensson - 1861-1939 >
[mmfm] Martha Lisa Danielsdotter - 1825-1897 > hennes syster var
Gustafva Danielsdotter - 1829-1892

Till San Francisco för 298 kronor och 10 öre

Några nya detaljer kring [mff] Nils Johan Alberts resa till Amerika kommer från poliskammaren i Malmö. I deras protokoll får vi reda på följande:

Båten avgick ifrån Malmö den 16:e april 1901. Vi vet sedan tidigare att han lämnade Persnäs den 6:e april och att han var framme i New York den 30:e april. Alltså tog det honom två veckor att ta sig över Atlanten. Det kan hända att båten hade fler stopp på vägen jag inte känner till. Sedan återstår ju resan från New York till San Francisco.

Han reste inte ensam. I protokollet kan vi se att Nils Johan Albert inte var den enda personen från Löt som åkte med samma båt. En 6 år äldre Karl Wilhelm Johansson, fanns också med och skulle även han till San Francisco. Det känns rimligt att anta att dom reste och kanske till och med planerat resan tillsammans. Jag har inte kunnat hitta något släktskap mellan de båda. Enligt 1910 års folkräkning var han hemmansägare i Hagaby N:o 2.

Resan kostade 298 kronor och 10 öre. Antecknat finns också kostnaden för resan; 298 kronor och 10 öre. Detta låter ju som en rätt så bra affär, men en slagning på Statistiska centralbyråns hemsida visar att detta skulle motsvara 8721 kronor i dagens penningvärde (räknat på 1917 års värde så antagligen mer). Vad jag förstår är detta en enkel biljett, så det var nog en rätt dyr historia trots allt.

[mf] Gustaf Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >