Dom bodde på Persnäs nr 3

Jag har försökt efterforska vilka som har bott på samma gård i Persnäs som [mff] Albert och [mfm] Wilhelmina gjorde och har hittat en del intressanta fakta. Problematiken med just Persnäs nr 3 är att det finns tre olika ”Persnäs nr 3”, men som tur är överlappar familjerna som flyttar in och ut varandra vilket gör det lättare.

Det slog mig också att familjefotot som fanns i Gerdas fotoalbum nog kan dateras till våren/sommaren 1912 eftersom man flyttade dit 1909 och Karin, som bör vara minstingen på fotot, föddes den 18:e november 1911.

1812-1870. Den första familjen jag hittar som bott på Persnäs nr 3 var kustsergeanten, strandridaren och kustuppsyningsmannen Johan Brunberg (f. 13 jun 1776 – d. 22 dec 1870) med familj. Det tidigaste datum jag kunnat hitta som placerar dom här är 1812. Den siste från denna familj som bor kvar är just Johan som lever här fram till sin död, de sista åren som undantagsman.

Nedan är bild från husförhörslängden för Persnäs nr 3 1841-1850.

En anmärkningsvärd sak jag hittade när jag sökte bland gamla tidningar var att man i Ölandsbladet den 20 dec 1905 – 35 år efter hans bortgång – publicerade denna artikel:

1861-1869. Hemmansägaren Johan Persson med familj är skrivna här från 18 maj 1861 till 28 jul 1869 då de flyttar till Saint Paul i Amerika.

I en tidningsnotis ur Ölandsbladet den 20 feb 1869 kan man bland annat läsa att ”Under natten mellan sistlidne Onsdag och Torsdag syntes ett starkt eldsken på horizonten norrut, hwilket gaf anledning förmoda någon mera betydande eldsvåda, som ock(?) lärer timat i Persnäs socken..”. Ett par veckor senare i Westerwiks Weckoblad kan man läsa att det var just ladugårdshusen på Persnäs nr 3 som brann ner. Vidare står det att hemmanet ägdes av ”bönderna Johan Persson och Anders Peter Swensson, hwilken senare nyligen köpt hälften av nämnde hemman, men ännu icke ditflyttat”. Otur för Anders Peter, som senare heller aldrig flyttade dit. Kanske var det denna händelse som fick familjen Persson att ta det slutgiltiga beslutet att emigrera. Johan Brunberg som fortfarande bodde kvar på undantag förlorar en häst och en ko i branden.

1869-1895. De nya ägarna var inte vilka som helst. Det var [mfm] Wilhelminas morbror Lars Larsson och hans nyblivna fru Kristina Maria Larsdotter som flyttade in den 9 aug 1869. De får 12 barn under åren 1869-1888 varav 10 lever till vuxen ålder, samtliga födda på Persnäs nr 3.

Nedan är en bild på familjens sammansättning:

Kristina Maria dör den 25 maj 1890 av ett slaganfall, hon var blott 44 år gammal. Lars dör i lunginflammation fyra år senare, den 1 feb 1894, han blev 58 år gammal. I Ölandsbladet den 24:e juli 1894 kan man läsa att man med anledning av faderns bortgång och arv efterlyser de tre äldsta syskonen som befinner sig i Amerika; Berndt Ivar Leonard, Axel Georg och Hildur Christina.

De yngsta barnen placeras därefter i fosterfamiljer (Lilla horn 1 & 2) och de äldsta for till Amerika, några via Stockholm. Senare emigrerade även de fosterhemsplacerade barnen till Amerika tills dess att hela den tiohövdade syskonskaran befann sig där. Gården läggs ut på auktion den 8:e mars 1895 av nämndemannen Wilhelm Gustafsson i Lilla Horn nr 2 som även var förmyndare åt två av syskonen; Rudolf och Gerda Sigrid.

Nedan är annonsen som gick i Ölandsbladet den 6:e feb 1895 (samt en repris den 16:e feb).

1895-1902. Dom som uppenbarligen lägger det slutgiltiga budet på auktionen var hemmansägaren Klas Gustaf Nilsson och hans gotländska fästmö och hushållerska Lydia Catharina Svensson. Dom flyttar till gården den 27 maj 1895 och får där två barn. Kanske drabbas hustrun av hemlängtan, för den 4 nov 1902 flyttar hela familjen till Gotland.

1902-1909. Den 30:e oktober 1902 flyttar folkskoleläraren och kantorn Karl August Widén in tillsammans med den Chicago-födde hustrun Hildur Maria Waldin och deras son. Ett par år senare, den 14:e november 1904, börjar en välbekant dräng att arbeta på gården, [mff] Alberts halvbror Albin Fridenhelm Nordström. Han arbetar där i närmare tre år, tills den 10:e oktober 1907 då han flyttar tillbaka till familjen i Hörlösa. Förmodligen sparade han undan pengarna han tjänade, han tog nämligen en två månaders lång semester till Amerika i december samma år.

Karl August Widén vet jag inte mycket om. Men, han hade starka åsikter kring den stundande järnvägen på Öland, vilket han gav uttryck för i Ölandsbladet den 3:e februari 1901.

Den 17:e november 1909 flyttar familjen Widén en kortare sträcka – till Persnäs nr 5 som enligt husförhörslängderna var där folkskolan låg. 1916 flyttar familjen till Stockaryd varifrån Karl August ursprungligen kom.

1909-1969. Den 11:e juni 1909 flyttar [mff] Albert och [mfm] Wilhelmina in med barnen Gerda, Edvin och Gustav. Exakt hur länge Albert bor kvar är jag osäker på eftersom kyrkböckerna bara sträcker sig fram till 1938.

Till sist en bild från församlingsboken (tidigare husförhörslängden) på hur hushållet på Persnäs nr 3 var sammansatt 1909-1923.

Gusts syssling – en krigshjälte?

[mfm] Wilhelmina hade många kusiner – en bit över 30 stycken enbart på hennes mors sida. En av dessa kusinskaror skiljer sig något åt, nämligen barnen till hennes morbror Lars, där hela syskonskaran på tio personer emigrerade till Amerika. Inte helt vanligt att alla for iväg.

En av dessa kusiner var Jenny Elise (född 1875, samma år som Wilhelmina) som 1895, då 19 år gammal, lämnade Persnäs för Amerika.

Jenny Elise Benson (född Larsdotter)

Jenny gifte sig senare med Nils Bengtsson från Östraby i Skåne och fick därför efternamnet ”Benson”. De bodde i Otter Tail, Minnesota där de fick sex stycken barn. Bilden nedan visar Jenny (Larson) och alla barnen.

Benson family, left to right, (probably 1950’s): Standing, back row: Oliver Benson, Meriam Benson, Ethel Grady, Signe Page, LaVern Benson Sitting: Elida Benson, Jennie

Ett av hennes barn, Oliver Melvin Benson (syssling till Gust) blev tydligen något av en krigshjälte. Under sin karriär fick han både medaljen Legion of Merit och King Haakon medal. Efter sin död 1984 skrevs detta om honom:

Bilder och en del information ovan har jag fått av en amerikansk släktforskande släkting till ett av Jennys barnbarn.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 > 
[mfmm] Brita Kajsa Larsdotter - 1828-1897 > hennes bror var
Lars Larsson - 1835-1894 > hans dotter var
Jenny Elise Benson - 1875-1962 > hennes son var
Melvin Oliver Benson - 1910-1984

Albert och folkräkningarna

När man släktforskar så är folkräkningarna en viktig källa av information. Man får veta hur hushållen var sammansatta, vad man arbetade med och senare även vilken inkomst och utbildningsnivå m.m.

Nedan är folkräkningarna 1880, 1890, 1900, 1910 och 1930 för [mff] Albert Nilsson.

1880:

Här får vi veta att Albert bor tillsammans med sin mor (sjömansänkan) Mathilda hos hennes föräldrar, torparen Johan Peter och Brita Stina. Till hushållet hör även Mathildas yngre systrar Emma Lovisa och Brita Lisa samt den sistnämndas karl Lars Wilhelm. Detta var året efter att Alberts far omkommit till sjöss.

1890:

Sedan 1880 så har en hel del hänt. Alberts mor bor ej kvar och han själv är skriven som fosterson hos sina morföräldrar. Morföräldrarna tar även hand om yngsta dottern Emma Lovisas nytillkomna (oäkta) barn Hemming Edvin Wilhard. Även Brita Lisa och Lars Wilhelm har fått en son, Carl Viktor Teodor.

1900:

Ytterligare 10 år har passerat. Numera är Albert gift med Albertina, har två barn, Gerda och Edvin och är torpare. Morfadern Johan Peter är död sedan tre år tillbaka men mormodern Brita Lisa bor kvar tillsammans med barnbarnet Hemming. Inga av Alberts mostrar bor kvar.

1910:

Nu har flyttlasset gått till Persnäs och Albert är skriven som ”Hemmansägare”. Familjen har utökats med en liten Gustaf Georg samt pigan Frida Maria Nilsson. Mormodern, som inte flyttade med till Persnäs, dör samma år.

1930:

1930 är familjen ännu större. Sedan 1910 så har Albert fått ytterligare en dotter; Karin och så har Gerda fått en son – Per Allan Gerhard. Gust står skriven som målare och brodern Edvin som jordbruksarbetare och chaufför. I ett annat hushåll på Persnäs nr 3 arbetar en viss Edit Gunhild Svensson som ”tjänarinna”.

Enligt folkräkningen hade alla i hushållet (även Edit) en ”trea” i utbildningsnivå vilket innebär ”småskola, folkskola”. Den enda (vid denna tidpunkt) som hade en ”fyra” var Gust vilket innebar ”folkskolans påbyggnader; lägre specialutbildning”.

Vidare kan man läsa att Albert hade en inkomst på 1700 kr (per år?) samt en förmögenhet på 9000 kr. Edvins inkomst var 600 kr och Gusts var 200 kr.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >  
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >  

Bouppteckning efter Wilhelmina

Nedan är bilder på [mff] Albertina Wilhelminas bouppteckning. I detta fallet maskinskrivet vilket underlättar läsningen. Man har också specificerat dödsboet rum för rum, vilket gör att man kan förstå hur rummen var möblerade. En detalj jag gillade är att dokumentet är signerat av Albert och alla barnen; Edvin, Gustav, Gerda och Karin som samtliga var närvarande vid bouppteckningen.

Bouppteckning efter Albertina Wilhelmina Nilsson (Gustafsdotter):

Ölands norra mots härsdasrätt (1940)
Ölands norra mots härsdasrätt (1940)
Ölands norra mots härsdasrätt (1940)
Ölands norra mots härsdasrätt (1940)
Ölands norra mots härsdasrätt (1940)
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >

Berndt Emils bouppteckning

Nedan är bouppteckningen efter [mfm] Wilhelminas bror Berndt Emil Gustafsson som dog efter att ha råkat skjuta sig själv genom en olyckshändelse. Det finns flera luckor där jag inte lyckats med översättningen – att personen som kopierat handlingen på ett ställe inte vikt upp sidan ordentligt gjorde inte saken lättare.

Om jag tolkar uppteckningen rätt så blev Berndt Emils bohag omhändertaget av Wilhelmina. Oklart hur ansvaret blev fördelat mellan henne och lantbrukaren Johan Alfrid Johansson som skulle bevaka brödernas rätt (som ju befann sig i Amerika). Kunde inte Albertina göra det? Eller ansåg man inte att en kvinna kunde göra det?

Man kan nog anta att Berndt Emil lyckats spara ihop en del pengar under tiden i Amerika, hans tillgångar vid tiden för hans bortgång var rätt stora. Enligt SCB:s prisomräknare motsvarade hans tillgångar ca 636.890 kr i dagens penningvärde (Myntkabinettets omvandlare).

Jag har tidigare inte lyckats ta reda på vilket yrke Berndt Emil hade. Det finns noteringar om att han är ‘arbetare’ men inte närmre specificerat än så. Men när man ser hans bohag så kan man ju gissa att han var, om inte enbart, så bland annat snickare.

En annan sak jag noterade är att en viss Jacob Lundberg i Borgehage var skyldig honom en mindre summa pengar. Det var nämligen hos denne Jacob som Emelie Octavia (Alberts syster) var piga hos (1909-1910) innan hon for till Amerika. (Uppdatering: Jacob Lundberg var gift med Wilhelminas moster Carolina Larsdotter)

Bouppteckning efter Berndt Emil Gustafsson:

”År 1907 den 2 Februari förrättades bouppteckning efter aflidne Berndt Emil Gustafsson i Wannborgas utmark som med döden afled den 17:e sistlidne januari utan några bröstarfvingar. Som närmaste arfingar anmäldes den aflidnes sysskon. Brodern Lars Gustaf Gustafsson och brodern Johan Alfrid Gustafsson hvilka visstas å okänd ort men hvars rätt bevakades af Landtbrukaren Johan Alfrid Johansson i Öfra Wannborga hvilken godvilligt åtog sig Godmanskapet.

Den aflidnes syster Wilhelmina Gustafsson i Wannborga utmark.

Wilhelmina Gustafsson som haft den aflidnes dödsbo omhänder tillsades uppgifva det samma sådant det befans vid den aflidnes dödsstund vid eds påföljd och skedde uppteckning och värdering i ordning som följer…”

Ölands norra mots häradsrätt 1906-1907
 KrÖreKrÖre
Guld    
Ur med berlock35  
Klockkedja10  
Fingerringar10  
Kragnål o berlock5  
_____nålar2  
Manchettknappar5  
Diverse knappar50  
Fickur nysilfver67350
Transport  7350
 KrÖreKrÖre
Snickerredskap    
12 st borr4  
2 fogsvansar3  
En järnsåg2  
2 raspar1  
En borrsväng2  
2 löbultar25  
4 st Tänger1  
3 st stämjärn15075
12 st filar175
Transport15757350
Ölands norra mots häradsrätt 1906-1907
Transport15457350
8 st borr1  
Gängskiva o 5 borr2  
1 dussin Sågblad1  
En lappskof50  
3 st hyflar3  
3 st hammare1  
8 målarborstar1  
2 Wattenpass1  
2 Vinklar5075
1 sticksåg, 2 filar175
Diverse507350
2 Oljkannor10  
Selbeslag o skygglappar12935
Möbler    
1 Skrifbord10  
En Gungstol818
Gångkläder    
3 st kostymer a 10 kr30  
2 par byxer kavaj o väst8  
1 ytterrock10  
En sommarrock5  
En damrock1
1 par byxor50  
En öfverrock2  
2 kostymer3  
6 st Stärkskjortor5  
6 st Linneskjortor3  
12 par strumpor2  
12 st rosetter1  
12 st kragar1  
Transport715012085
Transport7150120Ö
6 par Manschetter150  
12 st näsdukar2  
1 halskläde1  
4 st hattar, en mössa5  
8 par skor25  
1 par galoscher1  
5 kostymer underkläder2109 
Ölands norra mots häradsrätt 1906-1907
Diverse    
En låda diverse50  
diverse Skrifmaterialer50  
En Cyckellyckta2  
En paraply1  
3 st käppar1  
En kappsäck2  
En koffert1  
En Cyckel50  
Ett Skjutgevär10  
Skjutmaterial1  
Cigarrfordral25  
Cyckelväska1  
1 Album1  
4 st rakknifvar2  
En ________1  
Ölands norra mots häradsrätt 1906-1907
Utestående fordringarKrÖreKÖre
I Borgholms sparbank691325  
I Kalmar Enskild bank254839  
I Kalmar Enskild bank840  
Af LW Larsson i Himmelsberga
å revers d. 2/1 1906
714   
1 års Ränta å 5%3570  
Transport1106134  
     
Ölands norra mots häradsrätt 1906-1907
Transport110613430410
Af L.W. Larsson i Himmelsberga
å revers d. ?/5 1906.
175  
8 mån ränta å 5%576  
Af Anders Nilsson i Djurstad
å revers
den 11/7 1903.
30  
Af Elin Petersson i Unnestads utmark
å revers den 17/2 04 (osäker fordran) 35.
    
Af Jacob Lundberg Borgehage å revers
den 8/3 1897. Kapital räst
10  
Kontanter3001158210
Summa tillgångar  1188620
Ölands norra mots häradsrätt 1906-1907

”Att allt i detta bo blifvit riktigt uppgifvet sådant det befans vid den aflidnes dödsstund betygar under edelig förpligtelse af Wannborgas utmark dag som ofvan.

‘Wilhelmina Gustafsson’

Undertecknad har vid förestående bouppteckning varit närvarande Erkännes af Wannborga dag som ofvan.

‘Johan Alfrid Johansson’

Att så är upptecknadt och värderat betyga Ormöga och Wannborga dag som ofvan.

‘C.M. Hök’, ‘Gustaf Wiktor Carlsson’

Ölands norra mots häradsrätt 1906-1907
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >
hennes bror var: Berndt Emil Gustafsson - 1869-1907

Sista året i Sverige

En kortare notis kring [mff] Nils Johan Alberts lillasyster Emelie Octavia (halvsyster på moderns sida).

Hon reste som bekant till Rockford, Illinois den 28:e september 1910 där hon dör tre år senare. Det sista hon gjorde innan hon lämnade Sverige var att arbeta som piga hos [mfm] Albertina Wilhelminas moster Carolina Larsdotter och hennes make Jakob Lundberg i Borgehage, Räpplinge. Där bodde och arbetade hon från den 19:e oktober 1909 till den 12:e september 1910, då 14-15 år gammal. Två veckor senare lämnar hon Persnäs för resan mot Rockford, Illinois.

Nedan är anteckning från församlingsboken 1902-1913:

En inte helt orimlig tanke är väl att det var Albert och Wilhelmina som agerade arbetsförmedlare åt Emelie Octavia.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >
[mffm] Mathilda Christina Johansdotter - 1856-(?) hennes dotter var
Emelie Octavia Nordström - 1895-1913

Nils Johan Alberts lillebror

[mff] Nils Johan Albert hade en yngre halvbror på sin mors sida som hette Albin Fridenhelm. Han föddes i Hörlösa, Persnäs den 3:e augusti 1887 vilket gav en åldersskillnad på 9 år dom emellan.

Albin gifte sig den 19:e februari 1909 med Kristina Elisabet Svensson från Persnäs. Tillsammans fick de sju barn (kusiner till [mf] Gustav Georg). Enligt husförhörslängderna var han hemmansägare i Persnäs och jordbruksarbetare i Amerika.

Han reste till Amerika vid tre tillfällen, 1907, 1909 och 1925. Vid det senare tillfället, efter att alla barnen var födda, bor han med systern Agda Nathalia (tillika Nils Johan Alberts halvsyster) och hennes familj i Rockford och arbetar som ‘laborer‘. Detta enligt folkräkningen i Rockford 1930. Han återvände till Persnäs 1931.

Man kan nog anta att Nils Johan Albert och Albin stod varandra rätt nära, för när Albins dotter Alice Gunhild Frideborg föddes den 14:e januari 1912 så blev Nils Johan Albert och [mfm] Albertina Wilhelmina faddrar.

Ur Födelse- och dopboken, Persnäs

Dessutom, har morbror Ingemar berättat, hände det att Albin kom hem till Nils Johan Albert om söndagarna för att gå i kyrkan tillsammans. Albin blev änkling den 12:e maj 1946 och dog själv i Frönäs, Persnäs den 15:e december 1971.

Albin och Kristinas barn:

Astrid Hillevi Kristina Söderström, föddes den 10:e maj 1910 i Gamleby, Persnäs och dog i Köpingsvik den 31:e december 2000.

Alice Gunhild Frideborg Sjöberg, föddes den 14:e januari 1912 i Gamleby, Persnäs och dog i Kalmar den 28:e juni 1988.

Adele Emmy Elvira Silverstrand, föddes den 27:e januari 1915 i Gamleby, Persnäs och dog den 15:e maj 2002 i Köpingsvik.

Hilding Gustav Artur Nordström, föddes dem 18:e januari 1917 i Gamleby, Persnäs och dog den 2:e september 1988 i Löttorp.

John Arne Alfred Nordström, föddes den 3:e januari 1919 i Gamleby, Persnäs och dog den 22:e december 1997 i Löttorp.

Helga Elin Maria Nordström, föddes den 14:e april 1921 i Gamleby, Persnäs och dog i Kalmar den 28:e april 2002.

Stina Signhild Evelina Lind, föddes den 6:e juni 1923 i Gamleby, Persnäs och dog på Åkerbohemmet i Löttorp den 18:e augusti 2009.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > hans halvbror var
Albin Fridenhelm Nordström - 1887-1971

Emigrationsannons

Runt en miljon svenskar emigrerade till Amerika, bland dom, några av oss Nilssons. Nedan är en ”annons” som publicerades i tidningen ‘Kalmar‘ den 24:e augusti 1870. Vem vet, kanske satt [mfm] Albertina Wilhelminas bror Lars Gustaf på Kallegutas utmark, läste denna annons och tänkte; ”Det där låter inte så dumt!”, innan han gjorde slag i saken och reste dit 1873.

I tidningen ‘Kalmar‘ den 24:e augusti 1870

Sköt sig av misstag på Wannborga utmark

Berndt Emil Gustafsson, son till båtsmannen [mfmf] Gustaf Peter Isaksson Westervik och hans hustru [mfmm] Brita Kajsa Larsdotter, föddes på Kallegutas utmark i Alböke den 29:e augusti 1869.

Förutom föräldrarna fanns i hushållet även Berndt Emils fem syskon; Lars Gustaf, Per Wilhelm, Christina Carolina (dog vid 5 års ålder), Johan Alfrid, samt, yngst i syskonskaran, [mfm] Albertina Wilhelmina.

Husförhörslängd 1871-1885, Kallegutas utmark, Alböke

Flera av syskonen lämnar Alböke för nya äventyr i Amerika. Den 15:e maj 1873 blir Lars Gustaf den första som reser. Efter följde sedan Bernt Emil den 12:e september 1887 och Johan Alfred den 9:e maj 1892.

Jag lyckades hitta Johan Alfreds ”Decleration of Intention” från 1914. I den får vi bland annat veta att han var 168 cm lång, vägde 84 kg, hade blåa ögon samt ett ärr på näsan. Anarkist var han tydligen inte heller.

Johan Alfreds ”Decleration of Intention”

Brodern Per Wilhelm, anges i husförhörslängderna som ”saknad sedan 1875 eller 1876”. I Gefle sjömanshus liggare kan man dock läsa att han mönstrade av i Göteborg 23:e mars 1877 efter arbete som jungman på ett skepp med Gibraltar som destination, men troligen vet ingen därhemma var han finns. Han blir senare inskriven i längden över obefintliga med notisen: ”varit borta öfver 20 år och många äro troligen döda”.

Lars Gustaf har, jag trots envetet letande, inte lyckats spåra.

Bernt Emil flyttade antagligen till San Francisco. För när systern [mfm] Albertina Wilhelminas make [mff] Nils Johan Albert reser till Amerika 1901 så finns en notering i båtmanifestet att han ska besöka sin ”brother in law, Emil Gustafsson” i ”San Francisco”.

Bernt Emil kommer hem till Öland igen 1906. Intressant nog så varken mantal- eller kyrkoskriver han sig vid hemkomsten. Kanske detta var fallet även för [mff] Nils Johan Albert som, enligt kyrkböckerna kom hem misstänkt sent med tanke på sonen [mf] Gustaf Georgs födelse.

I död- och begravningsboken kan man 1907 läsa om Berndt Emil:

”Januari 17”, ”Skjutit sig gm. olyckshändelse”, ”Wannborga utmark”, ”Hemkom fr Amerika 1906, men har inte låtit kyrko- eller mantaslskrifva sig”

Ur Död- och begravningsboken
Bild på Bernt Emils klocka (från morbror Alf)
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >
hennes syskon var:
Lars Gustaf Gustafsson - 1856-?
Per Wilhelm Gustafsson - 1860-?
Christina Carolina Gustafsdotter - 1865-1871
Berndt Emil Gustafsson - 1869-1907
Johan Alfred Gustafsson - 1872-?

Gifta – med kunglig majestäts tillstånd

När [mff] Nils Johan Albert och [mfm] Albertina Wilhelmina skulle gifta sig verkar det ha inneburit en del pappersexercis. I normala fall finns anteckningar om föräldrarnas godkännande, men inte i detta fallet. I Albökes Lysning- och vigselbok kan man istället läsa:

”Erhållit Kongl. Maj: ts tillstånd af den 18 mars 1898”

Ur Lysning- och vigselboken i Alböke

Tydligen behövde man i vissa fall söka tillstånd för sin vigsel om särskilda hinder förelåg. Vanligen om man var för nära släkt eller om åldersskillnaden var alltför stor. Inget av detta passar dock in i det här fallet.

En teori är att Nils Johan Albert inte hade några lagliga, manliga, förmyndare kvar i livet. Fadern dog redan 1879 varpå han blev fosterson hos sin mormor och morfar. Morfadern, [mffmf] Johan Peter Jonsson dog 1897, året innan vigseln.

Gifta blev de hur som helst – den 17:e maj 1898, med kunglig majestäts tillstånd.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > [mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > [mffm] Mathilda Christina Johansdotter - 1856-(?) > [mffmf] Johan Peter Jonsson - 1830-1897