Blev offentligt avrättad

Några personer i vår släkt har blivit dömda för brott, några av mindre allvarlig karaktär, som till exempel [mffmff] Jonas Olofsson i Övre wannborga som blev dömd för ”slagsmål å helgdag” (tidigare inlägg) 1840 och [mmf] Per August Svensson som dömdes för misshandel år 1882 (tidigare inlägg). Det allvarligaste brott jag hittat var det om föräldramördaren ”Zachris-Oll” som jag skrivit om här, här och här.

En för mig ny historia är den om Gustav Adolf Eriksson Hjert, som den 18 maj 1876 blev den siste personen att bli offentligt avrättad i Sverige. Nedan är ett fotografi på honom samt en bild som är tagen just efter avrättningen.

Gustaf Adolf föddes i Huseby strax utanför Högsby. Han var yngst i en syskonskara med tre bröder och en syster. Föräldrarna var Erik Hjert (soldat) och Brita Lisa Hemmingsdotter. Gustaf Adolf var kusin till [mmf] Per August Svenssons mor [mmfm] Marta Lisa Danielsdotter.

Den 17 november 1864 flyttar han till Stockholm och i utflyttningslängden står det att han var konfirmerad, hade tagit nattvarden och var ”af god oklandrad frejd”. Vad som sedan händer finns återgivet på bland annat wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustav_Adolf_Eriksson_Hjert):

Vid 20 års ålder dömdes Hjert till ett sex månaders fängelse för "första resan stöld". Efter frigivningen ville Hjert ta värvning. Genom att förfalska ett prästbetyg blev han antagen till Svea artilleriregemente. Hjert hade svårt att ta order och följa militär disciplin. Han började åter att stjäla och fick sparken från regementet och tillika åtta månaders straffarbete på Långholmens centralfängelse 1865.

I september 1867 dömdes han för "andra resan stöld" till fem års straffarbete på Långholmen för förfalskning och inbrott. Han skulle ha blivit frigiven 1872, men efter flera rymningsförsök senarelades frigivningen till februari 1874. Under sin tid på Långholmen blev Hjert bekant med Konrad Tector. De planerade under sin tid på Långholmen att råna en postdiligens för att komma över en stor summa pengar så att de sedan kunde emigrera till Amerika. De kom överens om att råna postdiligensen som gick mellan Sparreholm och Eskilstuna när de blev frigivna.

Natten till den 1 augusti 1874 väntade de båda på vagnen. För att tvinga diligensen att stanna hade de stängt en grind. Vagnen kom och kusken, Johan August Larsson, hoppade av för att öppna grinden. Hjert dödade då honom med ett skott. Civilingenjör Herman Upmark som satt i vagnen blev skjuten och dog senare på dagen. Rånarna upptäckte att det var fel vagn de hade stoppat. Vagnen de hade tänkt råna kom strax efter och körde fort därifrån när de såg vad som hade hänt. Tektor och Hjert flydde in i skogen och gav sedan upp försöket att vara postrånare.Avrättningen av Gustav Adolf Eriksson Hjert i Villåttinge, Södermanland 1876. 

Istället försökte de plundra banker utan resultat. Tector föreslog att de skulle åka till Gotland, där hade han varit förut. Han visste om att det fanns flera bra ställen där de kunde stjäla. De reste till Kalmar och därifrån åkte de ångbåt till Visby. När de hade kommit till Gotland startade de en stöldturné. På tretton dagar utförde de 18 inbrott på bondgårdar och i kyrkor. För att ta sig tillbaka till fastlandet stal de en båt i Visby och seglade till Östergötlands skärgård. Planen var att ta sig till Stockholm och därifrån till Göteborg och USA. Polisen var dem dock på spåret och Hjert greps på Liljeholmens järnvägsstation den 5 september 1874, på sin 30-årsdag, och Tector greps på Södertälje station på samma dag.

Tillsammans med sin kumpan Konrad Petterson Lundqvist Tector dömdes han till döden i september 1875 och den 17 mars 1876 fastställdes dödsdomen på de båda av högsta domstolen. De båda sökte sedan nåd hos kung Oscar II, men nådansökan avslogs. Hjert avrättades på Villåttinge härads avrättningsplats på Lidamon i Lilla Malma socken, nordväst om Malmköping i Södermanland den 18 maj kl 7 år 1876 av skarprättaren Johan Fredrik Hjort.

Uppemot 200 bönder från trakten hade kommenderats ut för att stå i så kallad spetsgård. Det visade sig att omkring 3 000 personer hade samlats till platsen för att beskåda avrättningen av Hjert.
[mm] Edit Gunhild Svensson - 1912-1968 > 
[mmf] Per August Svensson - 1861-1939 >
[mmfm] Marta Lisa Danielsdotter - 1825-1897 >
[mmfmm] Maria Hemmingsdotter - 1797-1837 > hennes syster var
Brita Lisa Hemmingsdotter - 1805-1869 hennes son var
Gustaf Adolf Eriksson Hjert - 1844-1876

Adam Gabrielsson

Adam Gabrielsson föddes den 19:e februari 1825 i Häggestugan under Drageryd i Högsby. Han var [mmf] Per August Svenssons farbror och Greta Garbos mormors far. Han gifte sig inte mindre än tre gånger och blev far till 12 barn varav 11 levde till vuxen ålder.

I husförhörslängderna kan man läsa att han började arbeta som dräng, blev senare hemmansägare och när han gick bort var han ”lägenhetsägare”.

Han gifte sig första gången, troligen den 27:e oktober 1849, med Maria Lovisa Andersdotter från Skrufshult i Högsby. Tillsammans fick de tio barn mellan åren 1849-1865 – vilka alltså var [mmf] Per August Svenssons kusiner. Nio av barnen levde till vuxen ålder och av dessa nio emigrerade sju till Amerika.

Emma Christina (1849-1918) var Greta Garbos mormor. Elsa Gustafva (1850-1895). Carl Johan (1852-1908) emigrerade till Amerika. Per Oscar (1854-1937) emigrerade till Amerika. Maria Lovisa (1855-1930) emigrerade till Amerika. Nils August (1857-1858) dog av scharlakansfeber vid ett års ålder. Alida Sophia (1859-1891) emigrerade till Amerika. Nils August (1861-1938) Emigrerade till Amerika. Adolph Fredrik (1863-1949). Franz Gustaf Emil (1865-1917) emigrerade till Amerika.

Alida Sophia
Alida Sophia
Nils August
Nils August
Franz Gustaf Emil
Franz Gustaf Emil

Maria Lovisa dör den 27 februari 1865, endast 36 år gammal. Dödsorsak är ej angiven men eftersom hon gick bort ungefär en månad efter sin yngste sons födelse, som döptes i hemmet, är en gissning att det blev komplikationer i samband med förlossningen. Adam gifter om sig den 31 december 1870 med Mathilda Charlotta Nilsdotter från Döderhult. Dom får ett barn tillsammans.

Susanna Fredrika (1872-?) emigrerade till Amerika.

Susanna Fredrika
Susanna Fredrika

Mathilda Charlotta dör den 8 november 1872, endast 30 år gammal och bara ett halvår efter Susanna Fredrikas födelse. Adam blir änkeman ännu en gång och gifter sig för tredje gången den 19 mars 1880 – med Emma Gustafva Jonsdotter. De får en son tillsammans.

Axel Rickard (1880-1952).

Av någon anledning byter flera av Adams barn efternamn till Lundberg efter att dom flyttade hemifrån. Det finns inga andra Lundbergare i släkten och inga tillkomna av giftermål. En tanke var att det bara var Amerikafararna som ändrade namn, men även Axel Rickard, som stannade kvar i Sverige, bytte till Lundberg. Ett mysterium som väntar på lösning…

Jag hittade även ett par tidningsartiklar ur tidningen Kalmar från 1874 om Adam och ett fall om ”olaga utmätning”, ett mål som han uppenbarligen förlorade.

Kalmar, 1874-02-22
Kalmar, 1874-03-06

Adam går bort i Kristdala den 19 februari 1891. Han blev 66 år gammal.

[mm] Edit Gunhild Svensson - 1912-1968 >
[mmf] Per August Svensson - 1861-1939 >
[mmff] Sven Gabrielsson - 1821-1897 > hans bror var
Adam Gabrielsson - 1825-1891

Per August Svensson

[mmf] Per August föddes i Lergrafva, Bockara i Mörlunda den 18:e april 1861. Hans föräldrar var jordbruksarbetaren [mmff] Sven Gabrielsson och [mmfm] Marta Lisa Danielsdotter. Han var näst yngst i en syskonskara av fem. Syskonen var; Carl Johan Oskar f. 1851, Ida Charlotta f. 1853, Maria Gustava f. 1858 och Frans Gustaf f. 1867. Byn Lergrafva, eller om det var gårdsnamnet, verkar inte leva kvar idag. Möjligtvis kan det handla om platsen/området Lergraven som ligger strax sydväst om Bockara.

Per August Svensson

1870, när han är nio år gammal reser hans bror Carl Johan Oskar till Amerika. Avsaknaden av ytterligare information i svenska arkiv tyder på att han stannade kvar där.

Per August arbetar i unga år som dräng, vad det verkar hemmavid, men också på en av granngårdarna i Bockara. Den 9:e oktober 1882, när han är 21 år gammal, döms han till 10 dagars fängelse för misshandel. Omständigheterna kring detta har jag inte hittat, så det är fritt fram för den som vill anta, att han var i akt med att rädda en ung mö i nöd.

Att han verkar ha arbetat mycket hemma på gården skulle kunna förklaras av att hans då 65 år gamla mor, enligt Folkräkningen 1890, var blind. Detta bör ha gjort barnens närvaro och stöd helt nödvändig.

Ur Folkräkningen 1890 i Bockara

Den 8:e augusti 1893 får ägarna till gården Bockara nr 5, samma gård som Per August tidigare varit dräng hos, en ny piga; [mmm] Albertina Lydia Karlsdotter från Släthult i Högsby. Hon var vid detta tillfälle redan gravid sedan flera månader och den 6:e december ser Karl Edvard Gunnar dagens första ljus. Han föds utanför äktenskap och fadern kommer att förbli okänd. Detta var tydligen inget hinder för Per August som gifter sig med Albertina Lydia den 18:e november 1894.

Sedan börjar barnafödandet på allvar. Mellan åren 1895-1918 får dom 13(!) barn. 9 flickor och 4 pojkar; Frans Oskar Fridolf f. 1895, Martha Maria f. 1897, Lisa Elvira f. 1898, Judit Erika f. 1900, Anna Linnéa f. 1902, Karl August Emanuel f. 1904, Signe Hulda Terese f. 1905, Stina Viola f. 1907, Syster Sally f. 1909, Edit Gunhild f. 1912, Bror Ruben Valdemar f. 1913, Elin Eivor Margareta f. 1918 och Per August Torsten f. 1915.

Alla barnen, förutom Karl August Emanuel som dör tidigt i lunginflammation, lever till vuxen ålder. Mer information kring barnen finns att läsa i detta tidigare inlägg. Nedan är bild från Församlingboken som visar familjens sammansättning åren 1913-1920.

Ur Församlingboken 1913-1920 i Bockara

Familjen flyttade vid några tillfällen, gissningsvis beroende på Per Augusts arbete som statdräng. Man hinner bo i Elsebo och Granhult i Mörlunda samt Idehult i Fliseryd innan man återvänder och stannar för gott i Bockara.

Per August går bort den 29:e april 1939 (året efter Edit och Gusts giftermål). I kyrkböckerna står det att han dog av en influensa men man har även lagt till ”sömnsjuka?” i anteckningarna.

[mm] Edit Gunhild Svensson - 1912-1968
[mmf] Per August Svensson - 1861-1939

Soldat Hjelm

Kalmar regemente

[mmmmmf] Nils Olsson Hjelm föddes 1777, troligen i Högsby. Han gifte sig den 28:e oktober 1798 med Elin Andersdotter från Staby, Högsby. De fick tre barn tillsammans, [mmmmm] Stina Cajsa, Jonas Peter och Nils.

Den 11:e april 1798 blev Nils antagen som soldat vid Kalmar regementes livkompani, rote nr 92, Gillberga. På Högsby Sockens Hembygdsförenings hemsida kan man läsa att han dör han den 15:e oktober 1808 på ”karantänskeppet i Göteborg”. En möjlighet är att detta skepp låg vid Känsö karantänsanläggning där skepp, från början av 1800-talet, fick lägga till för att hindra sjukdomar från att spridas till Sverige.

Man undrar ju vad han hade för uppdrag. Runt denna tiden deltog, enligt Kalmar regementes Wikipedia-sida, Kalmar regemente i både Finska kriget och Pommerska kriget.

Från Högsby sockens hembygdsförenings hemsida
Ur Generalmönsterrullorna 1802 – Gillberga rote nr 92. Nils Olsson Hjelm ‘approberas’
[mm] Edit Gunhild Svensson - 1912-1968 >
[mmm] Albertina Lydia Karlsdotter - 1875-1949 >
[mmmm] Erika Thunberg - 1838-1908 >
[mmmmm] Stina Cajsa Hjelm (Nilsdotter) - 1802-1858 >
[mmmmmf] Nils Hjelm (Olsson) - 1777-1808

Tillfälliga soldaten Thunberg

Alla är inte skapta till att vara soldater. [mmmmf] Johan Peter Thunberg blev antagen vid Smålands Husarregemente den 13:e januari 1825, men fick avsked redan den 2:e augusti 1827, efter mindre än två års tjänstgöring.

I 1830 års generalmönsterrullor kan man läsa:

”J.P. Thunberg såsom undermålig casserad vid Generalmönstringen d. 2. aug. 1827. 1827 d. 10 aug antagen Joh. Bayard”

Ur Generalmönsterrullorna 1830

I husförhörslängden för Gösebo, Högsby 1839-1848 står en anteckning om att Johan Peter ”går på kryckor af wärk”. Kanske kan detta sättas i samband med varför han var ”undermålig” för tjänstgöring. Bilden nedan visar anteckningen, samt familjens sammansättning under denna tiden.

Ur Husförhörslängden i Gösebo, Högsby 1839-1848
[mm] Edit Gunhild Svensson - 1912-1968 >
[mmm] Albertina Lydia Karlsdotter - 1875-1949 >
[mmmm] Erika Thunberg - 1838-1908 >
[mmmmf] Johan Peter Thunberg - 1803-1871

Gömde sig på Alunbruket

[mmmff] Erik Magnus Eriksson var gardist (soldat). 1839 flyttade han, med sin hustru [mmmfm] Lena Cajsa Nilsdotter och deras två söner, Erland Fredric och [mmmf] Carl Johan Eriksson, från Fliseryd till Skruvshult i Högsby. 1843 föds deras dotter Emma Christina Eriksdotter.

Men allt var nog inte frid och fröjd i familjen. Erik Magnus verkar av allt att döma lämna familjen – utan att meddela vart han flyttat.

  • I husförhörslängden 1848-1854 finns anteckning om att Erik Magnus fått avsked från armén.
  • I husförhörslängden 1854-1860 finns ny anteckning som berättar att Erik Magnus varit borta i 10 år.
  • I husförhörslängden 1861-1870 finns en anteckning som lyder:

”Varit borta i ungef. 15 år! 1862 26/8 upplystes genom skr. fr. Pastors Emb. i S. Möckleby, att han länge vistats der, på Alunbruket. Ficke bevis f.d. Bref till han själf d. 25/9 i år.”

Någon gång efter detta står det att läsa att de är frånskilda. Flera år senare skriver prästen ytterligare en anteckning:

”1870 d. 24 Febr. ankom bref fr. Past. Emb. i S. Möckleby, att mannen med döden afgått derstädes d. 17/2. Begr. d. 25 s.m.

Ur husförhörslängden 1861-1870

Jag har försökt hitta Erik Magnus i Generalmönsterrullorna, för att få reda på varför han fick avsked, men har inte hittat honom ännu. Hur som helst, med den lilla information man har, verkar han ju ha varit en rätt tvivelaktig figur.

[mm] Edit Gunhild Svensson - 1912-1968 > [mmm] Albertina Lydia Karlsdotter - 1875-1949 > [mmmf] Carl Johan Eriksson - 1836-1898 > [mmmff] Erik Magnus Eriksson - 1816-1870