Nedan är bouppteckningen efter smeden Isac Svensson som dog 8 mars 1873. Isac var far till Gustaf Petter Westervik, eller ”Gusta” som han verkar ha nöjt sig med. Isac och hustrun Anna Kajsa bodde sista åren inhysta hos sonen Olaus i Lilla Istad. Kortare inlägg om hur Isac med familj hamnade på Öland finns här.
“År 1873 mars den 17 inställde sig undertecknad på kallelse att förrätta bouppteckning efter aflidne inhyses Isack Svensson i Lilla Istad såm med döden afled den 8 i dänna månad och efterlemnar sin hustru Anna Kajsa Karlsdotter med henne i Lifstiden sammanaflade barn Sönerna — Karl Johan Isackson vid Djupvik, Torparen Isack Peter Isackson i Möllstorp, Torparen Gusta Peter Isackson på Kalguta utmark, Torparen Olaus Isackson i Stora Istad, August Isackson och Adolf Isackson vistande på utrikes ort vilket för de tvänne sistnämde inställde sig Hemmansegaren Olof Larsson i Lilla Istad såm god man Enligt förårdnande den 15de i dänna månad, döttren Anna Såfija, gift med Torparen Karl Johan Karlsson i Staretorp, män såm Anna Såfija är med döden afliden och efter lemnar tvänne döttrer, Anna Maria född 12 juni 1848, Karolina född 20 maj 1854 hwilkens rätt bevakades af förmyndaren Gusta Peter Isackson på Kalguta utmark Enligt förårdnande den 23 september 1870 vilka alla vore närvarande, en tästamänte förevistes af den 24 april 1870 såm icke skulle utbetalas — för än efter både makernes död, Enkan tillsades att uppgifva boet sådant såm vid den aflidnes döds stund befans, under Eds plikt och skjedde uppteckning i följande årdning.“
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >
[mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik - 1826-1896 >
[mfmff] Isac Svensson - 1794-1873
En del av vår släkt består som bekant av smålänningar som tog sig till Öland. En av dessa var [mfmff] Isac Svensson som blev bysmed i Stora och Lilla Istad samt Staretorp.
Han föddes år 1794 i Björkshult som ligger intill gränsen mellan Kalmar och Kronobergs län, sju kilometer söder om Fagerhult. Två år tidigare föddes hans bror Jacob.
Jacob gifte sig med Maria Petersdotter från Åseda den 18:e november 1823. Maria hade redan innan äktenskapet ett barn, vem som är fadern är oklart. Men, tillsammans får dom 6 barn, tre under tiden i Fagerhult, ett i Åseda, ett i Virserum och ett i Mörlunda.
Familjens sammansättning
Sedan 1813 var Jacob soldat till yrket, närmare bestämt vid Livkompaniet, Kalmar Regemente. Det är också nu han blir tilldelad namnet ”Wellin”, antagligen beroende på att han då bodde i Walsmåla (eller Wällsmåla, bägge namnen förekommer). I mönstringsrullorna kan man läsa att han redan 1817 var ”Frivillig arbetare vid Götha Canal”, samma noteringar står att läsa 1822 och 1826. Med andra ord så arbetade Jacob med bygget av Göta kanal mellan åren 1817-1826.
Nedan är bilder ur Generalmönsterrullorna:
Ur: Generalmönsterrullor, Livkompaniet vid Kalmar regemente 1816
Ur: Generalmönsterrullor, Livkompaniet vid Kalmar regemente 1822
Ur: Generalmönsterrullor, Livkompaniet vid Kalmar regemente 1826
På Wikipedia kan man läsa:
"58 000 indelta soldater från 16 olika regementen arbetade med grävningen. En mindre del av arbetsstyrkan bestod av ryska desertörer som frivilligt hade anslutit sig och privata arbetare. De gjorde tillsammans 7 miljoner dagsverken med kanalen. Ett dagsverke varade 12 timmar. Grävningen av kanalen utfördes till största delen för hand med plåtskodda träspadar. Som mest grävde cirka 7 000 man samtidigt men arbetsstyrkan bestod normalt av 2 000–3 000 soldater.
Bland de utkommenderade trupperna upprätthölls sträng disciplin. Regementena ägnade fyra timmar på helgdagarna åt exercis och fyra dagar i veckan åt målskjutning. Dagpenningen för de meniga soldaterna uppgick till 13 skilling och 4 runstycken som utbetalades av kanalbolaget.
Varje soldat som deltagit i arbetet erhöll en silvermedalj med Karl XIV Johans bild och inskriptionen "För verksamt biträde till Hafvens förening. Given av Göta-kanal-Bolaget".
Som man kan läsa ovan var arbetet slitsamt och 1826 får Jacob ”afsked för sjuklighet”. Hur Jacob och hans hustru försörjer sig och sin familj efter detta är oklart. Men med tanke på att de flyttade en del kan man tänka sig att det berodde på avsaknad av fast arbete.
Från 1834 bor familjen i Åkerö som ligger ca 1,5 km söder om Mörlunda samhälle och bara ett par hundra meter i från Emån. Runt 1856 bygger man ett nytt hus där och gården (eller huset) kallas därefter för ”Bygget under Åkerö”.
Men snart verkar det som att det ekonomiska inte längre går ihop. I husförhörslängden står antecknat att Jacob den 15:e maj 1857 får ”betyg för att söka hjelp hos konungen”. Och hjälp fick han. Ovisst är om hjälpen kom direkt ur kunglig hand eller ej, men i vidare anteckningar har han inte bara titeln ”f.d. Soldat” utan även gratialisten.
Bara ett år senare går hans hustru bort i lungsot och han bor sedan ensam med sin yngsta dotter Charlotta (som hade en hand som var ”oför” och ”ofärdig”, vilket antecknades under 25 års tid i husförhören) fram till hans död den 12:e maj 1877. Jacob blev 85 år gammal.
Till sist två foton på dottern Beata (Gustaf Petter Westerviks kusin) som for till Amerika:
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >
[mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik - 1826-1896 >
[mfmff] Isac Svensson - 1794-1873 > hans bror var
Jacob Svensson Wellin - 1792-1877
Isac Peter Isaksson föddes den 24:e juni 1824 i Fagerhult och var en av sönerna till bysmeden [mfmff] Isac Svensson i Lilla Istad.
Han arbetade, vad det verkar, hos sin far fram till dess han var 23 år gammal. Det finns anteckning att han flyttade till Möllstorp 1847 för att arbeta som dräng i Möllstorp hos kommissionslantmätaren Erik Carl Eckerlund och Maria Beata Amalia Eckerlund Sabelström (f.ö. dotter till kyrkoherden Carl Sabelström i Kristvalla). Under samma period arbetar även Maria Jonsdotter från Kristvalla här – som snart blir hans hustru.
Den 1:e september 1853 föds dottern Hilma Maria, faddrar är bl.a. Erik Carl Eckerlund och Maria Beata Amalia Eckerlund Sabelström. Isac Peter och Maria gifter sig den 30:e december samma år.
Maria föder några år senare två söner, Carl Gustaf den 28:e januari 1857 och Nils Magnus den 24:e februari 1860. Nils Magnus hade en tvilling men var död vid födseln. Men, sönerna blir inte gamla. Carl Gustaf dör av slag den 13:e juli 1859 och Nils Magnus den 15:e mars 1860 av bröstfeber.
Nedan är bild på hushållet 1856-1861, någon gång under denna tid ändras Isac Peters arbetsbeskrivning från dräng till stattorpare.
Ur Husförhörslängden 1856-1861 – Algutsrum, Möllstorp
Nils Peter och Maria verkar ha varit rediga arbetare. För detta får dom åtminstone viss uppmuntran. Den 13:e juli 1866 vid Lantbruksmötet i Västerstad på Öland får Isac Peter, av Kalmar läns Södra hushållningssällskap, mottaga en silvermedalj och Maria en silvermatsked, för långvarig och trogen tjänst hos Amalia Eckerlund.
Notis i Barometern 18:e juli 1866:
”En medalj, att å bröstet bäras, åt torparen Isak Peter Isaksson i Mölstorp samt en silfvermatsked åt hans hustru Maria Joensdotter för långwarig och trogen tjenst hos enkefru Amalia Eckerlund i Mölstorp.”
Notis på förstasidan i DN 12:e oktober 1866:
Notis i Aftonbladet den 12:e oktober 1866:
Isac Peter och Maria lever ut sina liv i Möllstorp. Maria dör den 3:e januari 1901 och Isac Peter dör den 20:e augusti 1903.
Dottern Hilma Maria då? Hon gifter sig i Algutsrum med skomakaren och änkemannen Verner Ekman från Mörrum. Hon lämnar Möllstorp för Mörrum samma dag som vigseln den 17:e augusti 1905.
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > [mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 > [mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik - 1826-1896 > [mfmff] Isac Svensson - 1794-1873 hans son var Isac Peter Isaksson - 1824-1903
Olaus Isaksson föddes i Stora Istad i Alböke den 14:e mars 1843 och var son till bysmeden [mfmff] Isac Svensson och hans hustru [mfmfm] Anna Cajsa Carlsdotter.
Den 30:e augusti 1868 gifter han sig med Elisabeth Karlsson från Borgholm (född i Ålem). Tillsammans får de fyra barn; Oskar Emil Tyno (1869-), Josefina Petronella (1871-1933), Anna Eugenia (1875-1954) och Carl Victor (1882-).
Olaus bor och arbetar som dräng/arbetskarl i Lilla Istad. Senare, ungefär efter 1885 står inte angivet något specifikt yrke utan endast noteringen ”Eger”, vilket jag tolkar som att han var hemmansägare. Någon gång här blir även föräldrarna inhysta (inhyseshjon) hos Olaus. Nedan är bild på hur familjen var sammansatt 1871-1885.
Ur husförhörslängden 1871-1885, Lilla Istad, Alböke
Den 7:e augusti 1878 åker hela familjen (förutom Carl Victor som inte var född) till Sydney i Australien. Enligt husförhörslängderna är familjen tillbaka i Lilla Istad den 24:e maj 1879. Vad man gjorde där i nära 10 månader framgår inte – hur nyfiken man än är!
Ur husförhörslängden 1871-1885, Lilla Istad, Alböke
Kanske fick sonen Oskar Emil Tyno mersmak av äventyret, han flyttade nämligen till Amerika, i väldigt unga år. Han reste dit den 29:e december 1886 (17 år gammal) och den yngre brodern Carl Victor gjorde samma resa den 11:e mars 1897 (16 år gammal). Jag hittar inga uppgifter om att de dött i Sverige vilket får mig att anta att de stannade kvar ”därborta”.
Några år efter att sönerna flyttat hände något rätt otäckt. I tidningen ‘Kalmar‘ fanns den 29:e december 1902 en tidningsnotis som berättar följande:
”Ett om stor råhet vittnande illdåd utfördes natten mellan den 23 och 24 dennes hon hemmansägaren Olaus Isaksson i Stora Istad af Alböke socken, då uti boningshuset, där han och hans familj bodde, ej mindre än 19 st. fönsterrutor jemte en del af fönsterbågarna blefvo sönderslagna. Gerningsmannen eller männen, om de varit flera, äro icke kända ännu, men misstankar lära finnas, skrifves till Ö. Bl.”
Ur tidningen ‘Kalmar’ den 29:e december 1902
Någon måste ha haft ett horn i sidan till Olaus eller någon i familjen. Jag har inte hittat någon upplösning på detta ännu.
Ytterligare några år senare, närmare bestämt den 3:e augusti 1913 tar Olaus och Elisabeth in två fosterbarn från Stockholm; Helge Oskar Ragnar (3 år) och Karl Tage (2 år). De flyttar tillbaka till sin mor i Stockholm den 28:e april 1917.
Olaus dör den 9:e maj 1927 av bråck och åderförkalkning på lasarettet i Borgholm, han blev 84 år gammal. Hustrun Elisabeth går bort bara en månad senare den 3:e juni, även hon av åderförkalkning, hon blev 83 år gammal.
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > [mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 > [mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik - 1826-1896 > hans bror var Olaus Isaksson - 1843-1927
År 1832, när [mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik, är fem år gammal så lämnar familjen Fagerhult och flyttar till Boslät i Mönsterås. Under sin tid i Mönsterås blev familjen (eller någon i familjen) anklagad för stöld (”Suspectus furti in Björnö commili”). Möjligtvis är detta en anledning till varför familjen år 1837 ännu en gång flyttade – denna gång till Räpplinge, Borgholms kungsladugård, på Öland.
Boslät och Björnö i Mönsterås.
Vid ankomsten till Öland den 1:a maj 1837 så stannar modern [mfmfm] Anna Cajsa Carlsdotter och barnen kvar vid Borgholms kungsladugård medan fadern [mfmff] Isac Svensson ofta vistas på annan ort med hopp om att få arbete som smed. Den 8:e januari 1838 blir familjen intagen av bondenLars Larsson i Lilla Istad som ”ansvarar för dess framtida bergning”. En kort tid senare, samma år, finns anteckning om att Isac är bysmed för Stora och Lilla Istad samt Staretorp Nr: 2.
Ur Husförhörslängden 1829-1839 i Alböke, Istad
Fagerhult – Mönsterås – Staretorp
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > [mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 > [mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik - 1826-1896 > [mfmff] Isac Svensson - 1794-1873
HerrNilsson.net 