Dom bodde på Persnäs nr 3

Jag har försökt efterforska vilka som har bott på samma gård i Persnäs som [mff] Albert och [mfm] Wilhelmina gjorde och har hittat en del intressanta fakta. Problematiken med just Persnäs nr 3 är att det finns tre olika ”Persnäs nr 3”, men som tur är överlappar familjerna som flyttar in och ut varandra vilket gör det lättare.

Det slog mig också att familjefotot som fanns i Gerdas fotoalbum nog kan dateras till våren/sommaren 1912 eftersom man flyttade dit 1909 och Karin, som bör vara minstingen på fotot, föddes den 18:e november 1911.

1812-1870. Den första familjen jag hittar som bott på Persnäs nr 3 var kustsergeanten, strandridaren och kustuppsyningsmannen Johan Brunberg (f. 13 jun 1776 – d. 22 dec 1870) med familj. Det tidigaste datum jag kunnat hitta som placerar dom här är 1812. Den siste från denna familj som bor kvar är just Johan som lever här fram till sin död, de sista åren som undantagsman.

Nedan är bild från husförhörslängden för Persnäs nr 3 1841-1850.

En anmärkningsvärd sak jag hittade när jag sökte bland gamla tidningar var att man i Ölandsbladet den 20 dec 1905 – 35 år efter hans bortgång – publicerade denna artikel:

1861-1869. Hemmansägaren Johan Persson med familj är skrivna här från 18 maj 1861 till 28 jul 1869 då de flyttar till Saint Paul i Amerika.

I en tidningsnotis ur Ölandsbladet den 20 feb 1869 kan man bland annat läsa att ”Under natten mellan sistlidne Onsdag och Torsdag syntes ett starkt eldsken på horizonten norrut, hwilket gaf anledning förmoda någon mera betydande eldsvåda, som ock(?) lärer timat i Persnäs socken..”. Ett par veckor senare i Westerwiks Weckoblad kan man läsa att det var just ladugårdshusen på Persnäs nr 3 som brann ner. Vidare står det att hemmanet ägdes av ”bönderna Johan Persson och Anders Peter Swensson, hwilken senare nyligen köpt hälften av nämnde hemman, men ännu icke ditflyttat”. Otur för Anders Peter, som senare heller aldrig flyttade dit. Kanske var det denna händelse som fick familjen Persson att ta det slutgiltiga beslutet att emigrera. Johan Brunberg som fortfarande bodde kvar på undantag förlorar en häst och en ko i branden.

1869-1895. De nya ägarna var inte vilka som helst. Det var [mfm] Wilhelminas morbror Lars Larsson och hans nyblivna fru Kristina Maria Larsdotter som flyttade in den 9 aug 1869. De får 12 barn under åren 1869-1888 varav 10 lever till vuxen ålder, samtliga födda på Persnäs nr 3.

Nedan är en bild på familjens sammansättning:

Kristina Maria dör den 25 maj 1890 av ett slaganfall, hon var blott 44 år gammal. Lars dör i lunginflammation fyra år senare, den 1 feb 1894, han blev 58 år gammal. I Ölandsbladet den 24:e juli 1894 kan man läsa att man med anledning av faderns bortgång och arv efterlyser de tre äldsta syskonen som befinner sig i Amerika; Berndt Ivar Leonard, Axel Georg och Hildur Christina.

De yngsta barnen placeras därefter i fosterfamiljer (Lilla horn 1 & 2) och de äldsta for till Amerika, några via Stockholm. Senare emigrerade även de fosterhemsplacerade barnen till Amerika tills dess att hela den tiohövdade syskonskaran befann sig där. Gården läggs ut på auktion den 8:e mars 1895 av nämndemannen Wilhelm Gustafsson i Lilla Horn nr 2 som även var förmyndare åt två av syskonen; Rudolf och Gerda Sigrid.

Nedan är annonsen som gick i Ölandsbladet den 6:e feb 1895 (samt en repris den 16:e feb).

1895-1902. Dom som uppenbarligen lägger det slutgiltiga budet på auktionen var hemmansägaren Klas Gustaf Nilsson och hans gotländska fästmö och hushållerska Lydia Catharina Svensson. Dom flyttar till gården den 27 maj 1895 och får där två barn. Kanske drabbas hustrun av hemlängtan, för den 4 nov 1902 flyttar hela familjen till Gotland.

1902-1909. Den 30:e oktober 1902 flyttar folkskoleläraren och kantorn Karl August Widén in tillsammans med den Chicago-födde hustrun Hildur Maria Waldin och deras son. Ett par år senare, den 14:e november 1904, börjar en välbekant dräng att arbeta på gården, [mff] Alberts halvbror Albin Fridenhelm Nordström. Han arbetar där i närmare tre år, tills den 10:e oktober 1907 då han flyttar tillbaka till familjen i Hörlösa. Förmodligen sparade han undan pengarna han tjänade, han tog nämligen en två månaders lång semester till Amerika i december samma år.

Karl August Widén vet jag inte mycket om. Men, han hade starka åsikter kring den stundande järnvägen på Öland, vilket han gav uttryck för i Ölandsbladet den 3:e februari 1901.

Den 17:e november 1909 flyttar familjen Widén en kortare sträcka – till Persnäs nr 5 som enligt husförhörslängderna var där folkskolan låg. 1916 flyttar familjen till Stockaryd varifrån Karl August ursprungligen kom.

1909-1969. Den 11:e juni 1909 flyttar [mff] Albert och [mfm] Wilhelmina in med barnen Gerda, Edvin och Gustav. Exakt hur länge Albert bor kvar är jag osäker på eftersom kyrkböckerna bara sträcker sig fram till 1938.

Till sist en bild från församlingsboken (tidigare husförhörslängden) på hur hushållet på Persnäs nr 3 var sammansatt 1909-1923.

Albert och folkräkningarna

När man släktforskar så är folkräkningarna en viktig källa av information. Man får veta hur hushållen var sammansatta, vad man arbetade med och senare även vilken inkomst och utbildningsnivå m.m.

Nedan är folkräkningarna 1880, 1890, 1900, 1910 och 1930 för [mff] Albert Nilsson.

1880:

Här får vi veta att Albert bor tillsammans med sin mor (sjömansänkan) Mathilda hos hennes föräldrar, torparen Johan Peter och Brita Stina. Till hushållet hör även Mathildas yngre systrar Emma Lovisa och Brita Lisa samt den sistnämndas karl Lars Wilhelm. Detta var året efter att Alberts far omkommit till sjöss.

1890:

Sedan 1880 så har en hel del hänt. Alberts mor bor ej kvar och han själv är skriven som fosterson hos sina morföräldrar. Morföräldrarna tar även hand om yngsta dottern Emma Lovisas nytillkomna (oäkta) barn Hemming Edvin Wilhard. Även Brita Lisa och Lars Wilhelm har fått en son, Carl Viktor Teodor.

1900:

Ytterligare 10 år har passerat. Numera är Albert gift med Albertina, har två barn, Gerda och Edvin och är torpare. Morfadern Johan Peter är död sedan tre år tillbaka men mormodern Brita Lisa bor kvar tillsammans med barnbarnet Hemming. Inga av Alberts mostrar bor kvar.

1910:

Nu har flyttlasset gått till Persnäs och Albert är skriven som ”Hemmansägare”. Familjen har utökats med en liten Gustaf Georg samt pigan Frida Maria Nilsson. Mormodern, som inte flyttade med till Persnäs, dör samma år.

1930:

1930 är familjen ännu större. Sedan 1910 så har Albert fått ytterligare en dotter; Karin och så har Gerda fått en son – Per Allan Gerhard. Gust står skriven som målare och brodern Edvin som jordbruksarbetare och chaufför. I ett annat hushåll på Persnäs nr 3 arbetar en viss Edit Gunhild Svensson som ”tjänarinna”.

Enligt folkräkningen hade alla i hushållet (även Edit) en ”trea” i utbildningsnivå vilket innebär ”småskola, folkskola”. Den enda (vid denna tidpunkt) som hade en ”fyra” var Gust vilket innebar ”folkskolans påbyggnader; lägre specialutbildning”.

Vidare kan man läsa att Albert hade en inkomst på 1700 kr (per år?) samt en förmögenhet på 9000 kr. Edvins inkomst var 600 kr och Gusts var 200 kr.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >  
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >  

Skulder upp över öronen

Att [mffm] Mathilda Christinas make Carl August Nordström återvände till Öland och senare dog i Strandskogen, Glömminge visste jag sedan tidigare. Men några nya fakta kommer upp till ytan efter att ha läst hans bouppteckning.

  • [mff] Albert Nilsson blev god man för modern Mathilda och för systrarna Agda Nathalia och Helga Adelia och bevakade alltså deras arvsrätt. Han blev också förmyndare för sina omyndiga syskon Elvida Kristina och Helga Adelia. Detta säger också någonting om relationen Albert hade till sin mor och sina syskon.
  • Carl August hade skulder till rätt många personer, bland andra Albert och Albin. I Alberts fall en 12 år gammal skuld. Tillgångarna i dödsboet räckte inte för att täcka skulderna.
  • En gissning är att Carl August drabbades av någon sjukdom. Han blev bara 57 år gammal och han hade en hushållerska som ärvde hans fasta egendom för hennes ”skötsel och vård”.

Ölands södra mots häradsrätt 1918-1919, från bouppteckningen efter Carl August Nordström:

”År 1918 den 7 januari förrättades bouppteckning i sterbhuset efter jordägaren Carl August Nordström i Strandskogen No 10 Glömminge socken som född 1860 därstädes afled den 26 December 1917 och lämnade efter sig såsom sterbhusdelägare sin hustru Matilda Kristina Johansdotter vistandes i Rockford nordamerika, jämte under äktenskap födda 4 barn, myndiga sonen hemmansägaren Albin Fridehelm Nordström i Persnäs, myndiga dottern Agda Natalia, gift med Karl Larsson i nordamerika samt dottern Elvida Kristina född den 14 okt 1898 och Helga Adelia född den 4 augusti 1901 dessa två sistnämnda omyndiga och äfven vistandes i Rockford nordamerika. Sonen Albin Nordström är personligen närvarande. Den efterlämnade änkan Matilda Kristina Johansdotter, samt Agda Natalia o Helga Adelias rätt bevakades af landtbrukaren Albert Nilsson i Persnäs, dels såsom godman för änkan och för den myndiga dottern Agda och hennes man och dels såsom förmyndare för de två omyndiga Elvida Kristina och Helga Adelia.

Den aflidnes hushållerska Karolina Petersson hvilken vårdat den aflidne till sin död, hvilken uppgaf sig att uppgifva detta bo, tillsades att detsamma under edlig förpliktelse uppgifva så som det vid den aflidnes dödstillfällle befanns hvarefter uppteckning företogs som följer…”


”Följande handlingar föreställdes:

1. Köpeafhandling å 1/12 af Strandskogen No 10 i Glömminge socken

2. Ett testamente upprättat af den aflidne den 24 December 1917 med innehåll att den aflidnes hushållerska Karolina Petersson i Strandskogen skulle erhålla den aflidnes fasta egendom för hennes skötsel och vård till den aflidne hvilket testamente önskades att bevakas.

Att detta bo med tillgångar och skulder blifvit af mig redeligen uppgifvet så som det vid den aflidnes dödstillfälle befanns betygas under edlig förpliktelse. Dag som ovan.

Karolina Petersson, Bouppgifvare.

Arfvingar underskrivna

Albin Nordström. Albert Nilsson å de bortavarandes vägnar.

Sålunda upptecknadt och värderat betyga:

Julius Thörnblad. N.P. Johansson, Bouppteckningsmän.”

 [mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >
[mffm] Mathilda Christina Johansdotter - 1856-(?) >
hennes make var Carl August Nordström 1860-1917

Bouppteckning efter Wilhelmina

Nedan är bilder på [mff] Albertina Wilhelminas bouppteckning. I detta fallet maskinskrivet vilket underlättar läsningen. Man har också specificerat dödsboet rum för rum, vilket gör att man kan förstå hur rummen var möblerade. En detalj jag gillade är att dokumentet är signerat av Albert och alla barnen; Edvin, Gustav, Gerda och Karin som samtliga var närvarande vid bouppteckningen.

Bouppteckning efter Albertina Wilhelmina Nilsson (Gustafsdotter):

Ölands norra mots härsdasrätt (1940)
Ölands norra mots härsdasrätt (1940)
Ölands norra mots härsdasrätt (1940)
Ölands norra mots härsdasrätt (1940)
Ölands norra mots härsdasrätt (1940)
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >

Arvet – en rökpipa och en rothatt

Nyfikenheten tog överhand och jag letade reda på [mfff] Nils Magnus Larssons bouppteckning utan någon riksarkivhjälp. Jag har försökt att transkribera hela texten men på ett par ställen har jag inte lyckats (har skrivit ???) så den som vill sätta sina översättarkunskaper på prov är mer än välkommen.

Man kan konstatera, efter att ha läst igenom dokumentet, att Nils Magnus Larsson inte lämnade någon större förmögenhet efter sig. Det blev inte mycket mer än en rothatt och en rökpipa för Mathilda Kristina och Nils Johan Albert.

Personen som benämns som ‘Johan Johansson’ är med största sannolikhet Mathilda Christinas far som i andra källor heter ‘Jonsson’. Förr var man inte så petig, man kunde exempelvis kallas Olsson/Olofsson eller Jonsson/Johansson.

En nyhet för mig är att man, enligt min bedömning, satt ett datum då Nils Magnus ska ha omkommit. Andra källor har bara årtalet 1879 angivet, men i bouppteckningen är det bestämt till den 30:e november.

Instämmer också i morbror Alfs kommentar: ”Motsvarar ungefär 20000 kr idag. Så det var ju inte så mycket om man tänker att en ung änka med ett litet barn skulle leva på det. Dessutom kunde hon ju troligen inte läsa eller skriva, eftersom hon bevittnar ”med handen på papperet”.

Bouppteckning efter Nils Magnus Larsson:

”År 1880 den 7 augusti förrättades bouppteckning efter aflidne sjömannen Nils Magnus Larsson å Wannborga utmark enligt från sjömanshuset i Gefle ankommen skrifvelse omkommet å skeppet Lydia på resa från Sydamerika till hemorten den 30:e november 1879 och efterlemnar nu Enkan Mathilda Kristina Johansson med henne i lifstiden sammanaflade barn Nils Johan Albert född den 23 juni 1878.

För att bevaka den omyndiges rätt inställde sig Johan Johansson i Wannborga utmark enligt Häradsrättens förordnande af den 6 augusti detta år.

Enkan tillsades nu att uppgifva boet sådant det vid hans frånfälle befans vid eds påföljd och skedde nu uppteckning och värdering i ording sin följer nämligen…”

Ölands norra mots häradsrätt 1880
KröreKröre
Ett sylinder ur 88
Gångkläder
Tröja o byxor af kläde12
En rothatt75
En halsduk25130
Diverse
1 kagg 16, En rökpipa 1228
1 skrin 1-50, ett skåp 502
En mattavla 25, brädlappar 2550
1 H baktråg 25, ???75353
Ankommen innestående hyra28214
Fordran av Nils Persson i
Södra Greda innestående
Tjenstehjonslön
375031964
Boets tillgångar34417
Ölands norra mots häradsrätt 1880
Gravationer
Bouppteckningsarvode344
Wärderingsarvode1444
Summa behållning33979

”Att allt i detta bo blifvit riktigt uppgifvet sådant det befans vid den aflidnes frånfälle betygar under edelig förpligtelse af Wannborga utmark dag som ofvan

‘Mathilda Kristina johansson’

med hand å papper.

Undertecknad har vid förestående bouppteckning varit närvarande och har deremot ingenting att anmärka Försökrar af Wannborga utmark dag som ofvan

‘Johan Jonsson’

Att så vara upptecknadt och werderadt betyga

Ormöga och Askelunda dag som ofvan

‘CM Hök’, ‘Joh. Peter Magnusson’

Ölands norra mots häradsrätt 1880
Ölands norra mots häradsrätt 1880
[mf] Gustaf Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >
[mfff] Nils Magnus Larsson - 1857-1879

260 år av Nilssons!

Jag roade mig med att ta reda på vart och när namnet Nilsson började. Alltså att följa hur långt namnet Nils/Nilsson/Nilsdotter finns i rakt led bakåt i tiden utan avbrott. Eftersom patronymikon ju ändras hela tiden så har jag även räknat förhållandet mellan Maria Sofia Nilsdotter och Nils Magnus Larsson till övningen. Samtliga personer nedan är födda i Föra socken förutom Albert och Gust som föddes i Löts socken.

  • [mf] Gustav Georg NilssonMålare – 1908-2000
  • [mff] Nils Johan Albert NilssonHemmansägare – 1878-1969
  • [mfff] Nils Magnus Larsson – Sjöman – 1857-1879
  • [mfffm] Maria Sofia Nilsdotter – 1835-1921
  • [mfffmf] Nils Nilsson – Ålderman – 1810-1893
  • [mfffmff] Nils Persson – Bonde – 1758-1837

Därefter tar det stopp, eller rättare sagt, arkiven tar mig inte längre. Men Nils Perssons föräldrar hette Per Larsson och Karin Månsdotter vilket hugger av Nils-grenen i släktträdet.

Så, om man vill fira den stora ”Nilsa-dagen” så är Nils Perssons födelsedag den 8:e oktober ett utmärkt tillfälle.



Sista året i Sverige

En kortare notis kring [mff] Nils Johan Alberts lillasyster Emelie Octavia (halvsyster på moderns sida).

Hon reste som bekant till Rockford, Illinois den 28:e september 1910 där hon dör tre år senare. Det sista hon gjorde innan hon lämnade Sverige var att arbeta som piga hos [mfm] Albertina Wilhelminas moster Carolina Larsdotter och hennes make Jakob Lundberg i Borgehage, Räpplinge. Där bodde och arbetade hon från den 19:e oktober 1909 till den 12:e september 1910, då 14-15 år gammal. Två veckor senare lämnar hon Persnäs för resan mot Rockford, Illinois.

Nedan är anteckning från församlingsboken 1902-1913:

En inte helt orimlig tanke är väl att det var Albert och Wilhelmina som agerade arbetsförmedlare åt Emelie Octavia.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >
[mffm] Mathilda Christina Johansdotter - 1856-(?) hennes dotter var
Emelie Octavia Nordström - 1895-1913

Till San Francisco för 298 kronor och 10 öre

Några nya detaljer kring [mff] Nils Johan Alberts resa till Amerika kommer från poliskammaren i Malmö. I deras protokoll får vi reda på följande:

Båten avgick ifrån Malmö den 16:e april 1901. Vi vet sedan tidigare att han lämnade Persnäs den 6:e april och att han var framme i New York den 30:e april. Alltså tog det honom två veckor att ta sig över Atlanten. Det kan hända att båten hade fler stopp på vägen jag inte känner till. Sedan återstår ju resan från New York till San Francisco.

Han reste inte ensam. I protokollet kan vi se att Nils Johan Albert inte var den enda personen från Löt som åkte med samma båt. En 6 år äldre Karl Wilhelm Johansson, fanns också med och skulle även han till San Francisco. Det känns rimligt att anta att dom reste och kanske till och med planerat resan tillsammans. Jag har inte kunnat hitta något släktskap mellan de båda. Enligt 1910 års folkräkning var han hemmansägare i Hagaby N:o 2.

Resan kostade 298 kronor och 10 öre. Antecknat finns också kostnaden för resan; 298 kronor och 10 öre. Detta låter ju som en rätt så bra affär, men en slagning på Statistiska centralbyråns hemsida visar att detta skulle motsvara 8721 kronor i dagens penningvärde (räknat på 1917 års värde så antagligen mer). Vad jag förstår är detta en enkel biljett, så det var nog en rätt dyr historia trots allt.

[mf] Gustaf Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >

Från Ormöga till Minnesota

Nils Janne Algot var [mff] Nils Johan Alberts kusin. Han föddes i Ormöga, Bredsättra den 17:e december 1889. Hans föräldrar var Lars Johan Larsson från Torp, Föra (1860-1952) och Anna Kristina Elisabeth Nilsdotter (1858-1922) från Bredsättra. Lars Johan var en av [mff] Nils Johan Alberts farbröder.

Den 1:e mars 1906, inte ens 17 år fyllda, lämnar Nils Janne Algot Bredsättra. Den 17:e mars samma år lämnar båten ‘Campania‘ hamnen i Liverpool för sin resa mot New York, ankomstdatum var den 24:e mars. Ombord på båten fanns Nils Janne Algot.

Båtmanifest från SS Campania 17/3 1906

Nils Janne Algott Larsson var lång, hade ljusblåa ögon, var ljus i hyn, hade normal kroppsbyggnad och arbetade som bonde för att försörja fru och barn i Le Roy, Minnesota. Detta vet vi eftersom det antecknades i hans ”registration card” när han 27 år gammal blev inkallad till den amerikanska armén den 5:e juni 1917. USA hade ett par månader tidigare anslutit sig till de allierades sida i första världskriget.

Nils Janne Algots ‘Registration card’

Den uppmärksamme kan ju notera den vänstra fliken längst ned till vänster där man kan läsa instruktionen: ”If person is of African descent, tear of this corner”. Det säger kanske något om tidsandan i USA, och för all del andra länder, i början av 1900-talet.

[mf] Gustaf Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >
[mfff] Nils Magnus Larsson - 1857-1879 > hans bror var
Lars Johan Larsson - 1860-1952 > hans son var
Nils Janne Algot Larsson - 1889-?

Nils Johan Alberts lillebror

[mff] Nils Johan Albert hade en yngre halvbror på sin mors sida som hette Albin Fridenhelm. Han föddes i Hörlösa, Persnäs den 3:e augusti 1887 vilket gav en åldersskillnad på 9 år dom emellan.

Albin gifte sig den 19:e februari 1909 med Kristina Elisabet Svensson från Persnäs. Tillsammans fick de sju barn (kusiner till [mf] Gustav Georg). Enligt husförhörslängderna var han hemmansägare i Persnäs och jordbruksarbetare i Amerika.

Han reste till Amerika vid tre tillfällen, 1907, 1909 och 1925. Vid det senare tillfället, efter att alla barnen var födda, bor han med systern Agda Nathalia (tillika Nils Johan Alberts halvsyster) och hennes familj i Rockford och arbetar som ‘laborer‘. Detta enligt folkräkningen i Rockford 1930. Han återvände till Persnäs 1931.

Man kan nog anta att Nils Johan Albert och Albin stod varandra rätt nära, för när Albins dotter Alice Gunhild Frideborg föddes den 14:e januari 1912 så blev Nils Johan Albert och [mfm] Albertina Wilhelmina faddrar.

Ur Födelse- och dopboken, Persnäs

Dessutom, har morbror Ingemar berättat, hände det att Albin kom hem till Nils Johan Albert om söndagarna för att gå i kyrkan tillsammans. Albin blev änkling den 12:e maj 1946 och dog själv i Frönäs, Persnäs den 15:e december 1971.

Albin och Kristinas barn:

Astrid Hillevi Kristina Söderström, föddes den 10:e maj 1910 i Gamleby, Persnäs och dog i Köpingsvik den 31:e december 2000.

Alice Gunhild Frideborg Sjöberg, föddes den 14:e januari 1912 i Gamleby, Persnäs och dog i Kalmar den 28:e juni 1988.

Adele Emmy Elvira Silverstrand, föddes den 27:e januari 1915 i Gamleby, Persnäs och dog den 15:e maj 2002 i Köpingsvik.

Hilding Gustav Artur Nordström, föddes dem 18:e januari 1917 i Gamleby, Persnäs och dog den 2:e september 1988 i Löttorp.

John Arne Alfred Nordström, föddes den 3:e januari 1919 i Gamleby, Persnäs och dog den 22:e december 1997 i Löttorp.

Helga Elin Maria Nordström, föddes den 14:e april 1921 i Gamleby, Persnäs och dog i Kalmar den 28:e april 2002.

Stina Signhild Evelina Lind, föddes den 6:e juni 1923 i Gamleby, Persnäs och dog på Åkerbohemmet i Löttorp den 18:e augusti 2009.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > hans halvbror var
Albin Fridenhelm Nordström - 1887-1971