Skeppet Lydias mönstringsliggare

Nedan är mönstringsliggaren för skeppet Lydia där [mfff] Nils Magnus Larsson var inskriven som jungman. Man kan utläsa några nya detaljer, bland andra:

  • Man var som mest tolv personer ombord på skeppet varav fem var från Öland, fem från Gävle, en från Sölvesborg samt en timmerman från Finland.
  • Nils Magnus tjänstgöringstid var enligt liggaren 17 månader och 5 dagar med en lön på 25 kronor per månad.
  • Två personer mönstrade av i Rotterdam och en i London innan skeppet förliste.
  • Två personer mönstrade på i London, förmodligen bara några månader innan skeppet förliste.
  • Antecknat i liggaren: ”Anm. Skeppet Lydia afgick från Wilmington den 18 oktober 1879, destinerad till Glasgow men har sedan ej hörts utaf.”
[mf] Gustaf Georg Nilsson - 1908-2000 >  
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >  
[mfff] Nils Magnus Larsson - 1857-1879

Kan Alberts pappa ha sett ut så här, ungefär?

[mff] Alberts far Nils Magnus Larsson försvann som bekant till sjöss, tillsammans med skeppet Lydia som fraktade hartz mellan Wilmington och Greenock. Eftersom han dog ung, endast 22 år gammal, är chansen att man hittar något fotografi på honom rätt liten.

Men, hans kusin Janne Rubert däremot, han fastnade på bild när han ansökte om medborgarskap i Chicago, Illinois.

Janne Rubert Olsson föddes den 6:e september 1881 i Södra greda och var således inte påkommen när Nils Magnus gick bort. Han lämnade Sverige den 15:e augusti 1901.

Han var lite svår att lokalisera eftersom han, väl landstigen i Amerika (via Liverpool och Quebec), blev till John Robert istället för Janne Rubert. När han ändå var i farten så passade han också på att byta efternamn från Olsson till Themander. Det senare dokumenterades i samband med naturaliseringsprocessen i december 1938 (bild nedan).

Sedan, och det hör till ovanligheten, så fanns ett fotografi tillsammans med hans ”Decleration of intent”:

I dokumentet får man bland annat veta att han arbetade som snickare, var 1,67 cm lång, vägde 72,5 kg, hade ljudbrunt hår och hade blå ögon.

Innan Robert blev fullvärdig medborgare så hann han med en hel del.

Han bor enligt 1910 års federala folkräkning hos sin syster Frida Marie och hennes familj på adressen Chicago Ward 8, Cook, Illinois. Den 6:e maj 1911 så gifter han sig med Selma Nelson, svensk även hon. Den 14:e november samma år föds deras dotter; Violet. Några år senare, den 26:e augusti 1916 föds deras son; Carl Alvin Robert.

Med två små barn och (förmodligen) fru att försörja blir han år 1918 inkallad att tjänstgöra i 1:a världskriget. Däremot tror jag att han slapp undan. Hans ”registration card”, som är daterat till den 12:e september 1918 bär stämpeln ”U.S. EXEMPTION BOARD”.

Efter några sökningar lärde jag mig att befolkningen blev uppdelade i fem olika segment varav de tre övre segmenten var tillgängliga för tjänstgöring. En av de två nedre klasserna, som alltså inte behövde delta i kriget, inkluderade; ”Married registrants with dependent spouse or dependent children with insufficient family income if drafted.”. Jag tror Robert diskvalificerades av just denna paragrafen.

Samma tur verkar han inte ha haft när 2:a världskriget startade. Här finns inga stämplar som sätter någon på undantag. Den 27:e april 1942 i Chicago så blir han värvad för militärtjänstgöring. Han är enligt rapporten 60 år gammal, flintskallig och bär glasögon.

Den sista uppgiften jag hittar om Robert är att han dog i juli 1977. Det skulle innebära att han blev 95 år gammal, efter att ha överlevt både resan över Atlanten och två världskrig. Det är inte så illa.

[mf] Gustaf Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > 
[mfff] Nils Magnus Larsson - 1857-1879  >
[mffff] Lars Olsson - 1843-1905 > hans bror var 
Nils Magnus Olsson - 1833-1918 > hans son var
Janne Rubert Olsson - 1881-1977

Gusts syssling – en krigshjälte?

[mfm] Wilhelmina hade många kusiner – en bit över 30 stycken enbart på hennes mors sida. En av dessa kusinskaror skiljer sig något åt, nämligen barnen till hennes morbror Lars, där hela syskonskaran på tio personer emigrerade till Amerika. Inte helt vanligt att alla for iväg.

En av dessa kusiner var Jenny Elise (född 1875, samma år som Wilhelmina) som 1895, då 19 år gammal, lämnade Persnäs för Amerika.

Jenny Elise Benson (född Larsdotter)

Jenny gifte sig senare med Nils Bengtsson från Östraby i Skåne och fick därför efternamnet ”Benson”. De bodde i Otter Tail, Minnesota där de fick sex stycken barn. Bilden nedan visar Jenny (Larson) och alla barnen.

Benson family, left to right, (probably 1950’s): Standing, back row: Oliver Benson, Meriam Benson, Ethel Grady, Signe Page, LaVern Benson Sitting: Elida Benson, Jennie

Ett av hennes barn, Oliver Melvin Benson (syssling till Gust) blev tydligen något av en krigshjälte. Under sin karriär fick han både medaljen Legion of Merit och King Haakon medal. Efter sin död 1984 skrevs detta om honom:

Bilder och en del information ovan har jag fått av en amerikansk släktforskande släkting till ett av Jennys barnbarn.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 > 
[mfmm] Brita Kajsa Larsdotter - 1828-1897 > hennes bror var
Lars Larsson - 1835-1894 > hans dotter var
Jenny Elise Benson - 1875-1962 > hennes son var
Melvin Oliver Benson - 1910-1984

Lotsen Holmberg i Kårehamn

I boken Löt – En ölandssocken och dess människor hittade jag ett par bilder på Albert Holmberg. Han var lots i Kårehamn och var gift med [mff] Albert Nilssons faster Karolina Larsdotter.

Ur boken:

”Gamle lotsen Albert Holmberg i Kårehamn, som var verksam i slutet av 1800-talet omtalade att han mindes då inte mindre än 22 segelfartyg på en gång drev iland på Ölandskusten i en svår ostlig storm. En del av dessa bärgades väl så småningom, men flera blev säkert vrak.”

Albert Holmberg, ur boken ” Löt – En ölandssocken och dess människor
Albert Holmberg, ur boken ” Löt – En ölandssocken och dess människor
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > 
[mfff] Nils Magnus Larsson - 1857-1879  > hans syster var
Karolina Larsdotter - 1878-1965 > hennes make var 
Albert Theodor Holmberg - 1872-1961



Albert och folkräkningarna

När man släktforskar så är folkräkningarna en viktig källa av information. Man får veta hur hushållen var sammansatta, vad man arbetade med och senare även vilken inkomst och utbildningsnivå m.m.

Nedan är folkräkningarna 1880, 1890, 1900, 1910 och 1930 för [mff] Albert Nilsson.

1880:

Här får vi veta att Albert bor tillsammans med sin mor (sjömansänkan) Mathilda hos hennes föräldrar, torparen Johan Peter och Brita Stina. Till hushållet hör även Mathildas yngre systrar Emma Lovisa och Brita Lisa samt den sistnämndas karl Lars Wilhelm. Detta var året efter att Alberts far omkommit till sjöss.

1890:

Sedan 1880 så har en hel del hänt. Alberts mor bor ej kvar och han själv är skriven som fosterson hos sina morföräldrar. Morföräldrarna tar även hand om yngsta dottern Emma Lovisas nytillkomna (oäkta) barn Hemming Edvin Wilhard. Även Brita Lisa och Lars Wilhelm har fått en son, Carl Viktor Teodor.

1900:

Ytterligare 10 år har passerat. Numera är Albert gift med Albertina, har två barn, Gerda och Edvin och är torpare. Morfadern Johan Peter är död sedan tre år tillbaka men mormodern Brita Lisa bor kvar tillsammans med barnbarnet Hemming. Inga av Alberts mostrar bor kvar.

1910:

Nu har flyttlasset gått till Persnäs och Albert är skriven som ”Hemmansägare”. Familjen har utökats med en liten Gustaf Georg samt pigan Frida Maria Nilsson. Mormodern, som inte flyttade med till Persnäs, dör samma år.

1930:

1930 är familjen ännu större. Sedan 1910 så har Albert fått ytterligare en dotter; Karin och så har Gerda fått en son – Per Allan Gerhard. Gust står skriven som målare och brodern Edvin som jordbruksarbetare och chaufför. I ett annat hushåll på Persnäs nr 3 arbetar en viss Edit Gunhild Svensson som ”tjänarinna”.

Enligt folkräkningen hade alla i hushållet (även Edit) en ”trea” i utbildningsnivå vilket innebär ”småskola, folkskola”. Den enda (vid denna tidpunkt) som hade en ”fyra” var Gust vilket innebar ”folkskolans påbyggnader; lägre specialutbildning”.

Vidare kan man läsa att Albert hade en inkomst på 1700 kr (per år?) samt en förmögenhet på 9000 kr. Edvins inkomst var 600 kr och Gusts var 200 kr.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >  
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >  

”Ett skott brann af…”

Emil Gustafsson (Albertinas bror) kom tillbaka till Sverige efter runt 20 år i Amerika (1887-1906). Enligt noteringar i husförhörsboken och dödsboken så sköt han sig själv av misstag året därpå.

För att hitta mer information fick jag bege mig till stadsbiblioteket där man på mikrofilm kan läsa en del lokala dagstidningar publicerade efter 1900.

Den enda notis jag kunde hitta i närtid efter dödsfallet var ur Barometern den 19:e januari 1907, alltså två dagar efter att Emil dog:

I och med detta kan man förstå händelseförloppet lite bättre. Jag letade efter en dödsannons men hittade ingen. Kanske det inte var så vanligt förr, eller så finns det men i annan tidning.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >
hennes bror var: Berndt Emil Gustafsson - 1869-1907

”Slagsmål å helgdag”

Så här i midsommartid kan man, för att inte upprepa gamla misstag, ta lärdom av vår släkting [mffmff] Jonas Olofsson från Övre Wannborga. Alltså [mff] Nils Johan Alberts morfars far.

Han dömdes år 1840 för ”slagsmål å helgdag”, vilket 20 år senare fortfarande antecknades i de nya kyrkböckerna.

Så några slagsmål bör man inte skrida till verket med – för ens på måndag.

Ur: Husförhörslängder 1859-1860 Köping
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > 
[mffm] Mathilda Christina Johansdotter - 1856-(?) 
[mffmf] Johan Peter Jonsson - 1830-1897 >
[mffmff] Jonas Olofsson - 1808-1867

Båtsman no 50 Westervik

[mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik arbetade som båtsman och höjdpunkten på hans karriär var säkerligen när han, 25 år gammal och ogift, blev antagen som båtsman på fregatten Eugenies världsomsegling åren 1851-1853. Tydligen var expeditionen så pass eftertraktad att ingen blev tvångskommenderad.

I boken ‘Fregatten Eugenies resa omkring jorden åren 1851-1853‘ står det att läsa några rader kring rekryteringen av besättningen:

”Till besättning uttogs ungt och friskt manskap, så att större delen var under 30 års ålder. Önskan att deltaga i expeditionen var bland flottans gemenskap så liflig, att de flesta kompani-chefer öfverhopades med ansökningar om kommendering dertill. Ingen behöfde således mot sin vilja kommenderas, och denna omständighet torde i ej ringa mån hafva bidragit till det goda, ja märkvärdiga helsotillstånd, som nästan oafbrutet fortfarit under hela expeditionen, oaktadt ganska starka afbrott i klimat förekommit. Med undantag kanske af skämd proviant, bidrager intet så mycket som hemlängtan och nedslagenhet till de ombord mest förekommande sjukdomar.”

I inledningen av boken beskrivs också huvuddragen av expeditionens mål:

”Sedan Svenska handeln och fraktfarten på vestra kusten af Amerika, på Ostindien och China, vunnit den utsträckning, att konsuler på de förnämsta handelsplatserna i dessa trakter blifvit anställde, beslöt Kongl. Maj:t att ett större örlogsfartyg om hösten 1851 skulle utsändas, dels för att skydda handeln på dessa farvatten och tillse huru vederbörande konsuler uppfyllde sina åligganden, dels för att söka tillvägabringa handelsförmåner åt de förenade rikenas flaggor på sådana platser, der de ej ännu åtnjöto alla de företrädesrättigheter, som lemnades mera gynnade nationer.”


Gustaf Petter blev tagen i tjänst för första gången den 6:e juli 1848, då 21 år gammal. Han ersatte en Daniel Nilsson Westervik som fick avsked på grund av ålderdomsbräcklighet.

Generalmönsterrullor över båtsmän (1832-1856)

Han själv fick avsked vid generalmönstringen den 25:e maj 1864. Han var då 37 år gammal och hade tillbringat, i runda slängar, 16 år i tjänst. Ingen orsak till avskedet är angiven vilket är lite märkligt. I de fall det beror på skada, ålder eller om man misskött sig så brukar det nämligen finnas anteckning om detta. Kanske slutade han på egen begäran?

Generalmönsterrullor över båtsmän (1868-1877)
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >
[mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik

Äktenskapsjäv

[mfmm] Brita Kajsa Larsdotters bror, Olaus Larsson befann sig i flera år i Kalifornien. När han väl återvände till Staretorp i Alböke den 28:e juni 1876 så dröjde det bara två veckor innan man kunde läsa följande i ‘Post- och Inrikes Tidningar’:

Ur: Post- och Inrikes Tidningar 18760712

Min tanke är att notisen var ett sätt att försöka få reda på om Olaus hade haft några ”affärer” under tiden han vistats i Amerika. Men jag har inte lyckats hitta någon riktig förklaring eller om det var vanligt förekommande.

(Edit: En trolig förklaring, uppsnappat av morbror Alf, är att det var Olaus själv som satte in annonsen för att senare kunna visa att han var fri för äktenskap. Finns andra ”forskare” på nätet som beskriver detta.)

Knappt två år senare, den 11:e maj 1878, så gifter sig (bonden) Olaus med en Stina Maria Johansdotter. Tillsammans fick de fyra barn som samtliga flyttade till Amerika i början av 1900-talet.

[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 > 
[mfmm] Brita Kajsa Larsdotter - 1828-1897 > hennes bror var
Olaus Larsson - 1839-1932

Vid vägs ände – där står Torsten Larsson

Efter lite efterforskning samt några riskabla men ändå sannolika antaganden så tror jag att jag har hittat en släkting som föddes i Ingelstad, Föra i herrens år 1599 – elva generationer bakåt i tiden. För lite perspektiv så var han alltså 12 år gammal när Kalmarkriget startade, 33 år gammal när Gustav II Adolf dog i slaget vid Lützen och vid slutet av hans liv bränner svenskar häxor på bål som aldrig förr.

Nedanför ser man släktledet och jag är helt säker på fakta så långt som till att Per Torstensson (d.ä.) var far till Torsten Persson. Den enda personen som kräver några ”språng i luften” är just Torsten Larsson.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >
[mfff] Nils Magnus Larsson - 1857-1879 >
[mffff] Lars Olsson - 1834-1905 >
[mfffff] Olof Nilsson - 1789-1846 >
[mffffff] Nils Pärsson - 1760-1839 >
[mfffffff] Pär Torstensson - 1719-1792 >
[mffffffff] Torsten Persson - 1688-1747 >
[mfffffffff] Per Torstensson - 1645-1699 >
[mffffffffff] Torsten Larsson - 1599-1669

Det svåra med att veta huruvida denna Torsten Larsson faktiskt är vår släkting är att de väsentliga arkiven inte sträcker sig längre bakåt i tiden än till år 1660. Så, för att kunna få någon som helst information om vad som försiggick innan dess har jag enbart kunna läsa i Död- och begravningsböckerna, och på så vis fått reda på viss information om människor födda före 1660. Som när de dog och hur gamla de blev, vilket ger ett ungefärligt födelseår.

Nedan är bild på noteringen om Torsten Larssons död:

Föra kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker (1660-1684)

Mina belägg:

  • Torsten Larsson är i rimlig ålder för att vara Per Torstenssons far
  • Namnet Torsten stämmer överens med Pers efternamn
  • Torsten Larsson och Per Torstensson (d.ä.) dör båda i Ingelstad
  • Jag har inte hittat någon annan person i arkivet under samma tid med anknytning till Ingelstad som heter Torsten

En liten lustighet kring ”Torstensonnarna” var att de verkar ha haft en försmak för kvinnor vid namn Kerstin. Per Torstensson (d.ä.) gifte sig med en ‘Kerstin’, hans son Torsten gifte sig för säkerhets skull med två ‘Kerstinar’ och Torstens son Pär Torstensson gifte sig även han med en ‘Kerstin’. Pärs son Nils avslutade Kerstinväldet och gifte sig med Karin.

Jag känner mig hur som helst relativt säker på att Torsten Larsson är den jag tror han är – till dess att annan information trillar ned i knät på mig.