Byggde Göta Kanal – sökte hjälp hos konungen

En del av vår släkt består som bekant av smålänningar som tog sig till Öland. En av dessa var [mfmff] Isac Svensson som blev bysmed i Stora och Lilla Istad samt Staretorp.

Han föddes år 1794 i Björkshult som ligger intill gränsen mellan Kalmar och Kronobergs län, sju kilometer söder om Fagerhult. Två år tidigare föddes hans bror Jacob.

Jacob gifte sig med Maria Petersdotter från Åseda den 18:e november 1823. Maria hade redan innan äktenskapet ett barn, vem som är fadern är oklart. Men, tillsammans får dom 6 barn, tre under tiden i Fagerhult, ett i Åseda, ett i Virserum och ett i Mörlunda.

Familjens sammansättning

Sedan 1813 var Jacob soldat till yrket, närmare bestämt vid Livkompaniet, Kalmar Regemente. Det är också nu han blir tilldelad namnet ”Wellin”, antagligen beroende på att han då bodde i Walsmåla (eller Wällsmåla, bägge namnen förekommer). I mönstringsrullorna kan man läsa att han redan 1817 var ”Frivillig arbetare vid Götha Canal”, samma noteringar står att läsa 1822 och 1826. Med andra ord så arbetade Jacob med bygget av Göta kanal mellan åren 1817-1826.

Nedan är bilder ur Generalmönsterrullorna:

Ur: Generalmönsterrullor, Livkompaniet vid Kalmar regemente 1816
Ur: Generalmönsterrullor, Livkompaniet vid Kalmar regemente 1822
Ur: Generalmönsterrullor, Livkompaniet vid Kalmar regemente 1826

På Wikipedia kan man läsa:

 "58 000 indelta soldater från 16 olika regementen arbetade med grävningen. En mindre del av arbetsstyrkan bestod av ryska desertörer som frivilligt hade anslutit sig och privata arbetare. De gjorde tillsammans 7 miljoner dagsverken med kanalen. Ett dagsverke varade 12 timmar. Grävningen av kanalen utfördes till största delen för hand med plåtskodda träspadar. Som mest grävde cirka 7 000 man samtidigt men arbetsstyrkan bestod normalt av 2 000–3 000 soldater.

Bland de utkommenderade trupperna upprätthölls sträng disciplin. Regementena ägnade fyra timmar på helgdagarna åt exercis och fyra dagar i veckan åt målskjutning. Dagpenningen för de meniga soldaterna uppgick till 13 skilling och 4 runstycken som utbetalades av kanalbolaget.

Varje soldat som deltagit i arbetet erhöll en silvermedalj med Karl XIV Johans bild och inskriptionen "För verksamt biträde till Hafvens förening. Given av Göta-kanal-Bolaget".

Som man kan läsa ovan var arbetet slitsamt och 1826 får Jacob ”afsked för sjuklighet”. Hur Jacob och hans hustru försörjer sig och sin familj efter detta är oklart. Men med tanke på att de flyttade en del kan man tänka sig att det berodde på avsaknad av fast arbete.

Från 1834 bor familjen i Åkerö som ligger ca 1,5 km söder om Mörlunda samhälle och bara ett par hundra meter i från Emån. Runt 1856 bygger man ett nytt hus där och gården (eller huset) kallas därefter för ”Bygget under Åkerö”.

Men snart verkar det som att det ekonomiska inte längre går ihop. I husförhörslängden står antecknat att Jacob den 15:e maj 1857 får ”betyg för att söka hjelp hos konungen”. Och hjälp fick han. Ovisst är om hjälpen kom direkt ur kunglig hand eller ej, men i vidare anteckningar har han inte bara titeln ”f.d. Soldat” utan även gratialisten.

Ur: Mörlunda kyrkoarkiv, Husförhörslängder (1857-1864)

Bara ett år senare går hans hustru bort i lungsot och han bor sedan ensam med sin yngsta dotter Charlotta (som hade en hand som var ”oför” och ”ofärdig”, vilket antecknades under 25 års tid i husförhören) fram till hans död den 12:e maj 1877. Jacob blev 85 år gammal.

Till sist två foton på dottern Beata (Gustaf Petter Westerviks kusin) som for till Amerika:

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 > 
[mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik - 1826-1896 > 
[mfmff] Isac Svensson - 1794-1873 > hans bror var
Jacob Svensson Wellin - 1792-1877

Olaus i skottgluggen – igen!

För ett år sedan skrev jag ett inlägg om Olaus Isaksson (Gustaf Petter Westerviks bror) och det brott som blev begånget i dec 1902. Nu visar det sig att detta inte var första gången familjen blev utsatt för skadegörelse.

Den 9:e oktober 1901 kan man läsa i Ölandsbladet att ”någon illvillig och samvetslös person” har saboterat Olaus åkvagn och att en belöning på inte mindre än 25 kronor skall utgå till den som anger förövaren!

Ölandsbladet 19011009
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >
[mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik - 1826-1896 >
hans bror var Olaus Isaksson - 1843-1927

Skeppet Lydias mönstringsliggare

Nedan är mönstringsliggaren för skeppet Lydia där [mfff] Nils Magnus Larsson var inskriven som jungman. Man kan utläsa några nya detaljer, bland andra:

  • Man var som mest tolv personer ombord på skeppet varav fem var från Öland, fem från Gävle, en från Sölvesborg samt en timmerman från Finland.
  • Nils Magnus tjänstgöringstid var enligt liggaren 17 månader och 5 dagar med en lön på 25 kronor per månad.
  • Två personer mönstrade av i Rotterdam och en i London innan skeppet förliste.
  • Två personer mönstrade på i London, förmodligen bara några månader innan skeppet förliste.
  • Antecknat i liggaren: ”Anm. Skeppet Lydia afgick från Wilmington den 18 oktober 1879, destinerad till Glasgow men har sedan ej hörts utaf.”
[mf] Gustaf Georg Nilsson - 1908-2000 >  
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >  
[mfff] Nils Magnus Larsson - 1857-1879

Kan Alberts pappa ha sett ut så här, ungefär?

[mff] Alberts far Nils Magnus Larsson försvann som bekant till sjöss, tillsammans med skeppet Lydia som fraktade hartz mellan Wilmington och Greenock. Eftersom han dog ung, endast 22 år gammal, är chansen att man hittar något fotografi på honom rätt liten.

Men, hans kusin Janne Rubert däremot, han fastnade på bild när han ansökte om medborgarskap i Chicago, Illinois.

Janne Rubert Olsson föddes den 6:e september 1881 i Södra greda och var således inte påkommen när Nils Magnus gick bort. Han lämnade Sverige den 15:e augusti 1901.

Han var lite svår att lokalisera eftersom han, väl landstigen i Amerika (via Liverpool och Quebec), blev till John Robert istället för Janne Rubert. När han ändå var i farten så passade han också på att byta efternamn från Olsson till Themander. Det senare dokumenterades i samband med naturaliseringsprocessen i december 1938 (bild nedan).

Sedan, och det hör till ovanligheten, så fanns ett fotografi tillsammans med hans ”Decleration of intent”:

I dokumentet får man bland annat veta att han arbetade som snickare, var 1,67 cm lång, vägde 72,5 kg, hade ljudbrunt hår och hade blå ögon.

Innan Robert blev fullvärdig medborgare så hann han med en hel del.

Han bor enligt 1910 års federala folkräkning hos sin syster Frida Marie och hennes familj på adressen Chicago Ward 8, Cook, Illinois. Den 6:e maj 1911 så gifter han sig med Selma Nelson, svensk även hon. Den 14:e november samma år föds deras dotter; Violet. Några år senare, den 26:e augusti 1916 föds deras son; Carl Alvin Robert.

Med två små barn och (förmodligen) fru att försörja blir han år 1918 inkallad att tjänstgöra i 1:a världskriget. Däremot tror jag att han slapp undan. Hans ”registration card”, som är daterat till den 12:e september 1918 bär stämpeln ”U.S. EXEMPTION BOARD”.

Efter några sökningar lärde jag mig att befolkningen blev uppdelade i fem olika segment varav de tre övre segmenten var tillgängliga för tjänstgöring. En av de två nedre klasserna, som alltså inte behövde delta i kriget, inkluderade; ”Married registrants with dependent spouse or dependent children with insufficient family income if drafted.”. Jag tror Robert diskvalificerades av just denna paragrafen.

Samma tur verkar han inte ha haft när 2:a världskriget startade. Här finns inga stämplar som sätter någon på undantag. Den 27:e april 1942 i Chicago så blir han värvad för militärtjänstgöring. Han är enligt rapporten 60 år gammal, flintskallig och bär glasögon.

Den sista uppgiften jag hittar om Robert är att han dog i juli 1977. Det skulle innebära att han blev 95 år gammal, efter att ha överlevt både resan över Atlanten och två världskrig. Det är inte så illa.

[mf] Gustaf Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > 
[mfff] Nils Magnus Larsson - 1857-1879  >
[mffff] Lars Olsson - 1843-1905 > hans bror var 
Nils Magnus Olsson - 1833-1918 > hans son var
Janne Rubert Olsson - 1881-1977

Gusts syssling – en krigshjälte?

[mfm] Wilhelmina hade många kusiner – en bit över 30 stycken enbart på hennes mors sida. En av dessa kusinskaror skiljer sig något åt, nämligen barnen till hennes morbror Lars, där hela syskonskaran på tio personer emigrerade till Amerika. Inte helt vanligt att alla for iväg.

En av dessa kusiner var Jenny Elise (född 1875, samma år som Wilhelmina) som 1895, då 19 år gammal, lämnade Persnäs för Amerika.

Jenny Elise Benson (född Larsdotter)

Jenny gifte sig senare med Nils Bengtsson från Östraby i Skåne och fick därför efternamnet ”Benson”. De bodde i Otter Tail, Minnesota där de fick sex stycken barn. Bilden nedan visar Jenny (Larson) och alla barnen.

Benson family, left to right, (probably 1950’s): Standing, back row: Oliver Benson, Meriam Benson, Ethel Grady, Signe Page, LaVern Benson Sitting: Elida Benson, Jennie

Ett av hennes barn, Oliver Melvin Benson (syssling till Gust) blev tydligen något av en krigshjälte. Under sin karriär fick han både medaljen Legion of Merit och King Haakon medal. Efter sin död 1984 skrevs detta om honom:

Bilder och en del information ovan har jag fått av en amerikansk släktforskande släkting till ett av Jennys barnbarn.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 > 
[mfmm] Brita Kajsa Larsdotter - 1828-1897 > hennes bror var
Lars Larsson - 1835-1894 > hans dotter var
Jenny Elise Benson - 1875-1962 > hennes son var
Melvin Oliver Benson - 1910-1984

Lotsen Holmberg i Kårehamn

I boken Löt – En ölandssocken och dess människor hittade jag ett par bilder på Albert Holmberg. Han var lots i Kårehamn och var gift med [mff] Albert Nilssons faster Karolina Larsdotter.

Ur boken:

”Gamle lotsen Albert Holmberg i Kårehamn, som var verksam i slutet av 1800-talet omtalade att han mindes då inte mindre än 22 segelfartyg på en gång drev iland på Ölandskusten i en svår ostlig storm. En del av dessa bärgades väl så småningom, men flera blev säkert vrak.”

Albert Holmberg, ur boken ” Löt – En ölandssocken och dess människor
Albert Holmberg, ur boken ” Löt – En ölandssocken och dess människor
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > 
[mfff] Nils Magnus Larsson - 1857-1879  > hans syster var
Karolina Larsdotter - 1878-1965 > hennes make var 
Albert Theodor Holmberg - 1872-1961



Albert och folkräkningarna

När man släktforskar så är folkräkningarna en viktig källa av information. Man får veta hur hushållen var sammansatta, vad man arbetade med och senare även vilken inkomst och utbildningsnivå m.m.

Nedan är folkräkningarna 1880, 1890, 1900, 1910 och 1930 för [mff] Albert Nilsson.

1880:

Här får vi veta att Albert bor tillsammans med sin mor (sjömansänkan) Mathilda hos hennes föräldrar, torparen Johan Peter och Brita Stina. Till hushållet hör även Mathildas yngre systrar Emma Lovisa och Brita Lisa samt den sistnämndas karl Lars Wilhelm. Detta var året efter att Alberts far omkommit till sjöss.

1890:

Sedan 1880 så har en hel del hänt. Alberts mor bor ej kvar och han själv är skriven som fosterson hos sina morföräldrar. Morföräldrarna tar även hand om yngsta dottern Emma Lovisas nytillkomna (oäkta) barn Hemming Edvin Wilhard. Även Brita Lisa och Lars Wilhelm har fått en son, Carl Viktor Teodor.

1900:

Ytterligare 10 år har passerat. Numera är Albert gift med Albertina, har två barn, Gerda och Edvin och är torpare. Morfadern Johan Peter är död sedan tre år tillbaka men mormodern Brita Lisa bor kvar tillsammans med barnbarnet Hemming. Inga av Alberts mostrar bor kvar.

1910:

Nu har flyttlasset gått till Persnäs och Albert är skriven som ”Hemmansägare”. Familjen har utökats med en liten Gustaf Georg samt pigan Frida Maria Nilsson. Mormodern, som inte flyttade med till Persnäs, dör samma år.

1930:

1930 är familjen ännu större. Sedan 1910 så har Albert fått ytterligare en dotter; Karin och så har Gerda fått en son – Per Allan Gerhard. Gust står skriven som målare och brodern Edvin som jordbruksarbetare och chaufför. I ett annat hushåll på Persnäs nr 3 arbetar en viss Edit Gunhild Svensson som ”tjänarinna”.

Enligt folkräkningen hade alla i hushållet (även Edit) en ”trea” i utbildningsnivå vilket innebär ”småskola, folkskola”. Den enda (vid denna tidpunkt) som hade en ”fyra” var Gust vilket innebar ”folkskolans påbyggnader; lägre specialutbildning”.

Vidare kan man läsa att Albert hade en inkomst på 1700 kr (per år?) samt en förmögenhet på 9000 kr. Edvins inkomst var 600 kr och Gusts var 200 kr.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >  
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >  

”Ett skott brann af…”

Emil Gustafsson (Albertinas bror) kom tillbaka till Sverige efter runt 20 år i Amerika (1887-1906). Enligt noteringar i husförhörsboken och dödsboken så sköt han sig själv av misstag året därpå.

För att hitta mer information fick jag bege mig till stadsbiblioteket där man på mikrofilm kan läsa en del lokala dagstidningar publicerade efter 1900.

Den enda notis jag kunde hitta i närtid efter dödsfallet var ur Barometern den 19:e januari 1907, alltså två dagar efter att Emil dog:

I och med detta kan man förstå händelseförloppet lite bättre. Jag letade efter en dödsannons men hittade ingen. Kanske det inte var så vanligt förr, eller så finns det men i annan tidning.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >
hennes bror var: Berndt Emil Gustafsson - 1869-1907

”Slagsmål å helgdag”

Så här i midsommartid kan man, för att inte upprepa gamla misstag, ta lärdom av vår släkting [mffmff] Jonas Olofsson från Övre Wannborga. Alltså [mff] Nils Johan Alberts morfars far.

Han dömdes år 1840 för ”slagsmål å helgdag”, vilket 20 år senare fortfarande antecknades i de nya kyrkböckerna.

Så några slagsmål bör man inte skrida till verket med – för ens på måndag.

Ur: Husförhörslängder 1859-1860 Köping
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > 
[mffm] Mathilda Christina Johansdotter - 1856-(?) 
[mffmf] Johan Peter Jonsson - 1830-1897 >
[mffmff] Jonas Olofsson - 1808-1867

Båtsman no 50 Westervik

[mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik arbetade som båtsman och höjdpunkten på hans karriär var säkerligen när han, 25 år gammal och ogift, blev antagen som båtsman på fregatten Eugenies världsomsegling åren 1851-1853. Tydligen var expeditionen så pass eftertraktad att ingen blev tvångskommenderad.

I boken ‘Fregatten Eugenies resa omkring jorden åren 1851-1853‘ står det att läsa några rader kring rekryteringen av besättningen:

”Till besättning uttogs ungt och friskt manskap, så att större delen var under 30 års ålder. Önskan att deltaga i expeditionen var bland flottans gemenskap så liflig, att de flesta kompani-chefer öfverhopades med ansökningar om kommendering dertill. Ingen behöfde således mot sin vilja kommenderas, och denna omständighet torde i ej ringa mån hafva bidragit till det goda, ja märkvärdiga helsotillstånd, som nästan oafbrutet fortfarit under hela expeditionen, oaktadt ganska starka afbrott i klimat förekommit. Med undantag kanske af skämd proviant, bidrager intet så mycket som hemlängtan och nedslagenhet till de ombord mest förekommande sjukdomar.”

I inledningen av boken beskrivs också huvuddragen av expeditionens mål:

”Sedan Svenska handeln och fraktfarten på vestra kusten af Amerika, på Ostindien och China, vunnit den utsträckning, att konsuler på de förnämsta handelsplatserna i dessa trakter blifvit anställde, beslöt Kongl. Maj:t att ett större örlogsfartyg om hösten 1851 skulle utsändas, dels för att skydda handeln på dessa farvatten och tillse huru vederbörande konsuler uppfyllde sina åligganden, dels för att söka tillvägabringa handelsförmåner åt de förenade rikenas flaggor på sådana platser, der de ej ännu åtnjöto alla de företrädesrättigheter, som lemnades mera gynnade nationer.”


Gustaf Petter blev tagen i tjänst för första gången den 6:e juli 1848, då 21 år gammal. Han ersatte en Daniel Nilsson Westervik som fick avsked på grund av ålderdomsbräcklighet.

Generalmönsterrullor över båtsmän (1832-1856)

Han själv fick avsked vid generalmönstringen den 25:e maj 1864. Han var då 37 år gammal och hade tillbringat, i runda slängar, 16 år i tjänst. Ingen orsak till avskedet är angiven vilket är lite märkligt. I de fall det beror på skada, ålder eller om man misskött sig så brukar det nämligen finnas anteckning om detta. Kanske slutade han på egen begäran?

Generalmönsterrullor över båtsmän (1868-1877)
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >
[mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik