Drängen som fick hedersmedalj i Möllstorp

Isac Peter Isaksson föddes den 24:e juni 1824 i Fagerhult och var en av sönerna till bysmeden [mfmff] Isac Svensson i Lilla Istad.

Han arbetade, vad det verkar, hos sin far fram till dess han var 23 år gammal. Det finns anteckning att han flyttade till Möllstorp 1847 för att arbeta som dräng i Möllstorp hos kommissionslantmätaren Erik Carl Eckerlund och Maria Beata Amalia Eckerlund Sabelström (f.ö. dotter till kyrkoherden Carl Sabelström i Kristvalla). Under samma period arbetar även Maria Jonsdotter från Kristvalla här – som snart blir hans hustru.

Den 1:e september 1853 föds dottern Hilma Maria, faddrar är bl.a.
Erik Carl Eckerlund och Maria Beata Amalia Eckerlund Sabelström. Isac Peter och Maria gifter sig den 30:e december samma år.

Maria föder några år senare två söner, Carl Gustaf den 28:e januari 1857 och Nils Magnus den 24:e februari 1860. Nils Magnus hade en tvilling men var död vid födseln. Men, sönerna blir inte gamla. Carl Gustaf dör av slag den 13:e juli 1859 och Nils Magnus den 15:e mars 1860 av bröstfeber.

Nedan är bild på hushållet 1856-1861, någon gång under denna tid ändras Isac Peters arbetsbeskrivning från dräng till stattorpare.

Ur Husförhörslängden 1856-1861 – Algutsrum, Möllstorp

Nils Peter och Maria verkar ha varit rediga arbetare. För detta får dom åtminstone viss uppmuntran. Den 13:e juli 1866 vid Lantbruksmötet i Västerstad på Öland får Isac Peter, av Kalmar läns Södra hushållningssällskap, mottaga en silvermedalj och Maria en silvermatsked, för långvarig och trogen tjänst hos Amalia Eckerlund.

Notis i Barometern 18:e juli 1866:

”En medalj, att å bröstet bäras, åt torparen Isak Peter Isaksson i Mölstorp samt en silfvermatsked åt hans hustru Maria Joensdotter för långwarig och trogen tjenst hos enkefru Amalia Eckerlund i Mölstorp.”

Notis på förstasidan i DN 12:e oktober 1866:

Notis i Aftonbladet den 12:e oktober 1866:

Isac Peter och Maria lever ut sina liv i Möllstorp. Maria dör den 3:e januari 1901 och Isac Peter dör den 20:e augusti 1903.

Dottern Hilma Maria då? Hon gifter sig i Algutsrum med skomakaren och änkemannen Verner Ekman från Mörrum. Hon lämnar Möllstorp för Mörrum samma dag som vigseln den 17:e augusti 1905.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >
[mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik - 1826-1896 >
[mfmff] Isac Svensson - 1794-1873
hans son var Isac Peter Isaksson - 1824-1903

”Ett om stor råhet vittnande illdåd”

Olaus Isaksson föddes i Stora Istad i Alböke den 14:e mars 1843 och var son till bysmeden [mfmff] Isac Svensson och hans hustru [mfmfm] Anna Cajsa Carlsdotter.

Den 30:e augusti 1868 gifter han sig med Elisabeth Karlsson från Borgholm (född i Ålem). Tillsammans får de fyra barn; Oskar Emil Tyno (1869-), Josefina Petronella (1871-1933), Anna Eugenia (1875-1954) och Carl Victor (1882-).

Olaus bor och arbetar som dräng/arbetskarl i Lilla Istad. Senare, ungefär efter 1885 står inte angivet något specifikt yrke utan endast noteringen ”Eger”, vilket jag tolkar som att han var hemmansägare. Någon gång här blir även föräldrarna inhysta (inhyseshjon) hos Olaus. Nedan är bild på hur familjen var sammansatt 1871-1885.

Ur husförhörslängden 1871-1885, Lilla Istad, Alböke

Den 7:e augusti 1878 åker hela familjen (förutom Carl Victor som inte var född) till Sydney i Australien. Enligt husförhörslängderna är familjen tillbaka i Lilla Istad den 24:e maj 1879. Vad man gjorde där i nära 10 månader framgår inte – hur nyfiken man än är!

Ur husförhörslängden 1871-1885, Lilla Istad, Alböke

Kanske fick sonen Oskar Emil Tyno mersmak av äventyret, han flyttade nämligen till Amerika, i väldigt unga år. Han reste dit den 29:e december 1886 (17 år gammal) och den yngre brodern Carl Victor gjorde samma resa den 11:e mars 1897 (16 år gammal). Jag hittar inga uppgifter om att de dött i Sverige vilket får mig att anta att de stannade kvar ”därborta”.

Några år efter att sönerna flyttat hände något rätt otäckt. I tidningen ‘Kalmar‘ fanns den 29:e december 1902 en tidningsnotis som berättar följande:

”Ett om stor råhet vittnande illdåd utfördes natten mellan den 23 och 24 dennes hon hemmansägaren Olaus Isaksson i Stora Istad af Alböke socken, då uti boningshuset, där han och hans familj bodde, ej mindre än 19 st. fönsterrutor jemte en del af fönsterbågarna blefvo sönderslagna. Gerningsmannen eller männen, om de varit flera, äro icke kända ännu, men misstankar lära finnas, skrifves till Ö. Bl.”

Ur tidningen ‘Kalmar’ den 29:e december 1902

Någon måste ha haft ett horn i sidan till Olaus eller någon i familjen. Jag har inte hittat någon upplösning på detta ännu.

Ytterligare några år senare, närmare bestämt den 3:e augusti 1913 tar Olaus och Elisabeth in två fosterbarn från Stockholm; Helge Oskar Ragnar (3 år) och Karl Tage (2 år). De flyttar tillbaka till sin mor i Stockholm den 28:e april 1917.

Olaus dör den 9:e maj 1927 av bråck och åderförkalkning på lasarettet i Borgholm, han blev 84 år gammal. Hustrun Elisabeth går bort bara en månad senare den 3:e juni, även hon av åderförkalkning, hon blev 83 år gammal.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >
[mfmf] Gustaf Petter Isaksson Westervik - 1826-1896 >
hans bror var Olaus Isaksson - 1843-1927

Emigrationsannons

Runt en miljon svenskar emigrerade till Amerika, bland dom, några av oss Nilssons. Nedan är en ”annons” som publicerades i tidningen ‘Kalmar‘ den 24:e augusti 1870. Vem vet, kanske satt [mfm] Albertina Wilhelminas bror Lars Gustaf på Kallegutas utmark, läste denna annons och tänkte; ”Det där låter inte så dumt!”, innan han gjorde slag i saken och reste dit 1873.

I tidningen ‘Kalmar‘ den 24:e augusti 1870

Föräldramördaren – frikänd!

Jag skrev ett inlägg nyligen om föräldramorden i Sandby. Efter mycket sökande så pekade ett par vänliga personer på jobbet mig i rätt riktning och jag hittade en fortsättning på historien. Artikeln nedan publicerades i tidningen ‘Kalmar’ den 28:e september 1870.

Från Borgholm. Sedan Sundhetskollegium förklarat det föräldramördaren Olof Andersson från Sandby, Egby socken, är sinnesrubbad blef Olof Andersson, genom utslag sistliden tisdag, af häradsrätten frikänd från allt ansvar för morden å hans föräldrar. Till kongl. maj:ts befallningshafwande i länet, som om Andersson skulle taga hand, blef förwist; hwadan möjligt är att såwida Andersson icke inspärras såsom wansinnig och samhällsfarlig, han blir återsänd till den kommun inom whilken han föröfwat de gräsliga morden. (Ö.B.)”

Jag tolkar detta som att det vid denna tidpunkt inte är helt avgjort vad man ska göra med Olof Andersson. Ska man spärra in honom på hospitalet eller skicka tillbaka honom till Sandby? Att han dog på hospitalet i Västervik vet vi ju, men när kom han dit? Fortsättning följer (hoppas jag).

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > 
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >
[mffm] Mathilda Christina Johansdotter - 1856-(?) >
[mffmm] Brita Stina Persdotter - 1833-1910 >
[mffmmm] Ingrid Erlandsdotter - 1798-1874 > Hennes syster var Kjerstin Erlandsdotter - 1801-1870 > Hennes son var Olof Andersson - 1833-1917

Sköt sig av misstag på Wannborga utmark

Berndt Emil Gustafsson, son till båtsmannen [mfmf] Gustaf Peter Isaksson Westervik och hans hustru [mfmm] Brita Kajsa Larsdotter, föddes på Kallegutas utmark i Alböke den 29:e augusti 1869.

Förutom föräldrarna fanns i hushållet även Berndt Emils fem syskon; Lars Gustaf, Per Wilhelm, Christina Carolina (dog vid 5 års ålder), Johan Alfrid, samt, yngst i syskonskaran, [mfm] Albertina Wilhelmina.

Husförhörslängd 1871-1885, Kallegutas utmark, Alböke

Flera av syskonen lämnar Alböke för nya äventyr i Amerika. Den 15:e maj 1873 blir Lars Gustaf den första som reser. Efter följde sedan Bernt Emil den 12:e september 1887 och Johan Alfred den 9:e maj 1892.

Jag lyckades hitta Johan Alfreds ”Decleration of Intention” från 1914. I den får vi bland annat veta att han var 168 cm lång, vägde 84 kg, hade blåa ögon samt ett ärr på näsan. Anarkist var han tydligen inte heller.

Johan Alfreds ”Decleration of Intention”

Brodern Per Wilhelm, anges i husförhörslängderna som ”saknad sedan 1875 eller 1876”. I Gefle sjömanshus liggare kan man dock läsa att han mönstrade av i Göteborg 23:e mars 1877 efter arbete som jungman på ett skepp med Gibraltar som destination, men troligen vet ingen därhemma var han finns. Han blir senare inskriven i längden över obefintliga med notisen: ”varit borta öfver 20 år och många äro troligen döda”.

Lars Gustaf har, jag trots envetet letande, inte lyckats spåra.

Bernt Emil flyttade antagligen till San Francisco. För när systern [mfm] Albertina Wilhelminas make [mff] Nils Johan Albert reser till Amerika 1901 så finns en notering i båtmanifestet att han ska besöka sin ”brother in law, Emil Gustafsson” i ”San Francisco”.

Bernt Emil kommer hem till Öland igen 1906. Intressant nog så varken mantal- eller kyrkoskriver han sig vid hemkomsten. Kanske detta var fallet även för [mff] Nils Johan Albert som, enligt kyrkböckerna kom hem misstänkt sent med tanke på sonen [mf] Gustaf Georgs födelse.

I död- och begravningsboken kan man 1907 läsa om Berndt Emil:

”Januari 17”, ”Skjutit sig gm. olyckshändelse”, ”Wannborga utmark”, ”Hemkom fr Amerika 1906, men har inte låtit kyrko- eller mantaslskrifva sig”

Ur Död- och begravningsboken
Bild på Bernt Emils klocka (från morbror Alf)
[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 >
hennes syskon var:
Lars Gustaf Gustafsson - 1856-?
Per Wilhelm Gustafsson - 1860-?
Christina Carolina Gustafsdotter - 1865-1871
Berndt Emil Gustafsson - 1869-1907
Johan Alfred Gustafsson - 1872-?

Fyrmästare på Ölands Norra Udde

Karolina Larsdotter var [mfff] Nils Magnus Larssons lillasyster (21 år yngre – föddes ett år innan han omkom) och precis som honom föddes hon i Torp, Föra. Den 27:e mars 1903 gifter hon sig med lotsförmannen Albert Theodor Holmberg i Kårehamn. Tillsammans får de 6 barn, vilka då blev [mff] Nils Johan Alberts kusiner.

Karl Yngve Alexis Holmberg

En av dessa var Karl Yngve Alexis Holmberg som blev Fyrmästare. Enligt Svenska fyrsällskapet arbetade han på dessa platser:

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 >
[mfff] Nils Magnus Larsson - 1857-1879 >
hans syster var Karolina Larsdotter - 1878-1965 >
hennes son var Karl Yngve Alexis Holmberg - 1904-1978

Trolovad men ogift

Gerda Albertina föddes på Sveriges nationaldag, den 6:e juni 1898 i Kalleguta, Alböke. Faddrar var hennes farmor [mffm] Mathilda och hennes (nya) make Carl August Nordström.

Den 4:e oktober 1922 föds Gerda Albertinas son Per Allan Gerhard, och detta utanför äktenskap. I födelseboken står att läsa:

”Barnmorskan Maria Österberg anmält barnets födelse den 6 okt 1922. Per Algot Nilsson har den 28 oktober 1922 skriftligen erkänt sig vara barnets fader och trolovad med Gerda Albertina Nilsson.”

Ur Födelseboken i Persnäs

Per Algot hade den 1:e april 1922 redan rest till Amerika, alltså 6 månader innan födseln (visste han om detta då?). Han står skriven som sjöman och fartyget han reste med hade New York som destination.

Ancestry.com. Göteborg, Sverige, passagerarlistor, 1869 – 1951

Något giftermål mellan Gerda och Per Algot blev det aldrig. I ‘Sveriges befolkning 1950′ kan man läsa att hon är ogift, arbetar som hembiträde och är skriven på V Kyrkog 22 i Borgholm. Per Allan bodde 1950 (enligt samma källa) i Persnäs och arbetade som linjearbetare.

Per Algot då? 1942 bodde han i Rockford och arbetade på företaget ‘Free Sewing Machine Co” i Rockford. Detta vet jag eftersom det står på hans mönstringskort till armén (se bilder nedan). Han dog enligt uppgift den 11:e maj 1948, oklart var och hur.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 >
hans syster var Gerda Albertina Nilsson - 1898-1979 >
hennes son var Per Allan Gerhard Nilsson - 1922-1993 >
hans far var Per Algot Nilsson - 1896-1948

Gifta – med kunglig majestäts tillstånd

När [mff] Nils Johan Albert och [mfm] Albertina Wilhelmina skulle gifta sig verkar det ha inneburit en del pappersexercis. I normala fall finns anteckningar om föräldrarnas godkännande, men inte i detta fallet. I Albökes Lysning- och vigselbok kan man istället läsa:

”Erhållit Kongl. Maj: ts tillstånd af den 18 mars 1898”

Ur Lysning- och vigselboken i Alböke

Tydligen behövde man i vissa fall söka tillstånd för sin vigsel om särskilda hinder förelåg. Vanligen om man var för nära släkt eller om åldersskillnaden var alltför stor. Inget av detta passar dock in i det här fallet.

En teori är att Nils Johan Albert inte hade några lagliga, manliga, förmyndare kvar i livet. Fadern dog redan 1879 varpå han blev fosterson hos sin mormor och morfar. Morfadern, [mffmf] Johan Peter Jonsson dog 1897, året innan vigseln.

Gifta blev de hur som helst – den 17:e maj 1898, med kunglig majestäts tillstånd.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > [mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > [mffm] Mathilda Christina Johansdotter - 1856-(?) > [mffmf] Johan Peter Jonsson - 1830-1897

Några sista ord…

Oftast hittar man bara dödsdatum och möjligtvis dödsorsak när man läser i död- och begravningsböckerna. Men ibland har prästen skrivit några extra rader om personen ifråga. Nedan är två exempel där den ena personen verkar ha tagit sig bättre ut än den andre.

Elof Jonsson 1732-1789 i Ytterby, Egby: ”Åldermannen Elof Jonsson i Ytterby, en mycket beskedlig och slug bonde som ägde wackra insigter både i Christendoms Kunskapen och Skrifverier af heligheten, gammal 58 år”

Köpings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker (1734-1790)
[mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > [mffm] Mathilda Christina Johansdotter - 1856-(?) > [mffmm] Brita Stina Persdotter - 1833-1910 > [mffmmf] Peter Jacobsson - 1813-1861 > [mffmmfm] Brita Elofsdotter - 1776-(?) > [mffmmfmf] Elof Jonsson - 1732-1789

Per Olofsson 1747-1796 i Törnstubben, Alböke: ”Hemmansbrukare på Törnstubbe, af bråket. Den 7 eller tisdagen för sin död lyftade han så häftigt en stock på Böda skog att han deraf fick bråket och dog på 5te dygnet. Han var fräck och trög i alle sine skyldigheter och gjorde hvarken rätt eller gott.”

Alböke kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker (1770-1860)
[mfm] Albertina Wilhelmina Gustafsdotter - 1875-1939 > [mfmm] Brita Kajsa Larsdotter - 1828-1897 > [mfmmm] Kjerstin Nilsdotter - 1808-1843 > [mfmmmm] Brita Persdotter - 1775-1830 > [mfmmmmf] Per Olofsson - 1747-1796 

Dubbelmordet i Sandby 1870

[mffmmm] Ingrid Erlandsdotters syster Kjerstin Erlandsdotter och hennes make Anders Zachrisson i Sandby (Egby socken) blev bägge mördade i sina sängar den 28:e maj 1870. Deras son Olof Andersson misstänks snart och det står att läsa att det var ”det gräsligaste och mest hjertrörande mord, som här å ön egt rum på mer än hundra år”.

Nedan är en artikel i Barometern som skrevs en vecka efter mordet…


Barometern 4:e juni 1870: ”Sistlidne söndag ingick hit anmälan, att undantagsmannen Anders Zachrisson och hans hustru, Kjerstin Erlandsdotter, i Nedra Sandby af Egby socken, befunnits döda i deras bostad, och att märken efter wåld å deras kroppar gåfwo bekräftelse åt antagandet, att mord blifwit å dem begånget.

Wid på stället i anledning häraf genast företagen undersökning befunnos begge makarna liggande döda i sin säng. Mannen, som war omkring 80 år gammal, hade erhållit knifstung i halsen och hufwudet, och å hustrun, som war omkring 65 år, hade pannan blifwit inslagen med en större sten, hwilken qwarlåg på hufwudgärden mellan de aflidne.

För mordet mistänktes de mördades son, förre sjömannen Olof Andersson, som en längre tid warit sinnesrubbad. Denna hade, enligt öfwerenskommelse, turwis wårdats af socknemännen och under dagarne före mordet warit under tillsyn av Anders Nilsson i Sandby af Gärdslösa socken, men hwarifrån han återwände samma dag kl 3 e.m., under föregivande, att han hade ett angeläget ärende att uträtta i Sandby. Oaktadt noggranna efterspaningar har Andersson , som sedermera spårlöst förswunnit, icke kunnat igenfinnas.

Natten till sistlidne söndag eller samtidigt med mordets föröfwande blef en bonden Peter Jonsson i Egby tillhörig och wid sjökanten strax nedanför Sandby liggande fiskeeka bortstulen. Denna omständighet föranledes man lätt att sätta i förbindelse med gerningsmannens flykt, och det sannolika är äfven, att han begifwit sig till sjös.

Emellertid anhålles wördsammast dels att wederbörande provincialläkare måtte förordnas att å de aflidne förrätta medikolegal obduktion, och dels att ej mindre den afwikne sjömannen än den bortstulna ekan måtte blifwa efterlyste. För sådant ändamål får jag äran upplysa, att Olof Andersson är 37 år gammal, liten till wexten, med ljust hår och rödt helskägg. Den afwikne war för tillfället iklädd brun jacka, ljusa byxor och mössa. Ekan war en wanlig tjärad fiskeeka.”

Barometern – 18700604

Nedan är ytterligare en artikel i Barometern några veckor efter mordet och nu har man hittat mördaren…

Barometern 29:e juni 1870: ”- Från Borgholm. Den för mordet å sina föräldrar, 80-årige torparen Anders Zachrisson och dennes äfven åldriga hustru, Kjerstin Erlandsdotter från Sandby, misstänkte och häktade förre sjömannen Olof Andersson, född 1833, undergick den 20 i denna månad ransakning inför Ölands Norra Mots häradsrätt.

Under denna ransakning lades i dagen, att Olof Andersson, wid det polisförhör som af kronolänsmannen Holmgren med Andersson wid dennes häktande hölls, erkänt det han ihjälslagit sina bemälda föräldrar. Af provincialläkaren doktor Holmbergs wid obduktionerna förda protokoller upplystes, att Anders Zachrisson såwäl luft- som matstrupe blifwit genom knifhugg afskurna, och att han derförutan erhållit mer eller mindre dödande slag, samt att Kjerstin Erlandsdotters panna och ansigte blifwit krossade och hennes hals erhållit tre knifhugg.

Af målsegarnes, twenne Olof Anderssons swågrar, äfwensom af sju i målet afhörda wittnens berättelser framgick, att Olof Andersson under November månad nästlidet år med en hammare slagit fadren tre slag i hufwudet och ihjälstuckit ett föräldrarne tillhörigt nötkreatur.

Rörande sina lefnadsförhållanden uppgaf Olof Andersson, att han lärt läsa, men icke skrifwa; att han, som under 18 års tid idkat sjöfart, tog föräldrarne för ”ett medel”, hwarmed skulle förstås ”Satan”, samt att han genom morden, dem han med glad min och lugn erkände sig hafwa begått, wille hafwa föräldrarne undanröjda.

A. erkände sig hafwa genast efter mordens werkställande från de mördades bostad tillgripit: en dyna, ett täcke, en tröja och 3 brödkakor, hwarmed han begaf sig till sjöbodarne wid stranden utanför Egby, der han tog en fiskeeka, hwari han begaf sig på wägen till Gotland, men att han, hindrad av motvind, derefter tänkte styra kosan till Danmark. Olof Andersson berättade vidare, att han före mordens föröfwande inpraktiserade sig i föräldrarnas bostad genom att uttaga ett fenster, samt att han, dit inkommen, fann föräldrarne sofwandes i en säng.

Han – fader- och moder-mördaren, född och uppfostrad af arbetsamma och stilla föräldrar – yttrade: ”Jag knäppte dem, då de båda sofwo”, och ”som de lågo, så lågo de, och som de sofwo, så dogo de”.

De wid ransakningen afhörda sju wittnena intygade sammanstämmigt, att Olof Andersson icke under innewarande år, efter hwad wittnena kunnat förstå, warit sinnessjuk eller att de kunnat märka något oredigt i hans tal wid andra tillfällen, än då samtal om hans fader egt rum. Ett wittne berättade, att Andersson bedt wittnet wara honom behjälplig ”taga lifwet av gubben”, och att Andersson wid bedjandet härom yttrat att ”gubben”, sedan han blifwit ihjälslagen, kunde gömmas i ”sjön, i en brunn eller i gödselhögen”.

Olof Andersson, som efter all sannolikhet ej eger sina sinnens fulla bruk, har twifwelsutan föröfwat det gräsligaste och mest hjertrörande mord, som här å ön egt rum på mer än hundra år. Ölands brottmålsannaler under nämnda tidrymd kunna ej uppwisa något motstycke till detta gräsliga brott och måtte den dag wara långt, långt fjerran borta, innan någon af Ölands warande eller blifwande söner genom mord befläcka sin födelsebygd och sitt barndomshem med sina föräldrars blod.

För anskaffande af läkarebetyg och widare bewisnings förebringande uppsköts ransakningen till den 8 Juli.

Den sista artikeln jag hittar rörande mordet:

Barometern 3:e Augusti 1870: ”- Från Borgholm. Föräldramördaren, förra sjömannen Olof Andersson från Sandby, Egby socken, war förliden thorsdag för ytterligare ransakning rörande detta mord inställd för ortens domstol, derwid han widhöll hwad han förut om samma brotts föröfwande erkänt.

13 i målet afhörda wittnen känna icke, om Andersson mördat sina föräldrar, och sedan Olof Anderssons sinnesbeskaffenhet enligt stadsläkaren, hr doktor D. O. Petersson i Kalmar, wid detta ransakningstillfälle till rätten inlemnade intyg, ansetts warit mindre redigt under mordens begående, samt att Andersson under sitt wistande å cellfängelset tidtals haft orediga uttryck, såsom derom att man borde afklippa hans hår, afraka hans skägg och detsamma nedgräfva i jorden, så att Andersson, okänd, derefter kunde begifwa sig bort och slippa från den ”tråkiga affären” på Öland, och att Andersson, såwäl till följd häraf som och af de yttranden han före morden och under ransakningen låtit sig undfalla, ej kan anses fullt klok, afkunnade häradsrätten det utslag, att målet förklarades hwilande, intilldess sundhetskollegii yttrande i saken kunde hinna ankomma, i afbidan hwarpå Olof Andersson blef till länscellfängelset återförpassad. (Öl. Bl.)”

Barometern via Ölandsbladet 18700803

Efter denna tidningsnotisen hittar jag inte mer information kring morden. Olof Andersson dog 84 år gammal den 24:e september 1917 på hospitalet i Västervik.

[mf] Gustav Georg Nilsson - 1908-2000 > [mff] Nils Johan Albert Nilsson - 1878-1969 > [mffm] Mathilda Christina Johansdotter - 1856-(?) > [mffmm] Brita Stina Persdotter - 1833-1910 > [mffmmm] Ingrid Erlandsdotter - 1798-1874 > Hennes syster var Kjerstin Erlandsdotter - 1801-1870 > Hennes son var Olof Andersson - 1833-1917